{"id":3235,"date":"2022-03-15T21:44:02","date_gmt":"2022-03-15T21:44:02","guid":{"rendered":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/uncategorized-ht\/alkol\/"},"modified":"2023-03-29T20:26:32","modified_gmt":"2023-03-29T20:26:32","slug":"alkol","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/rejim-alimante-ki-bon-pou-lasante\/alkol\/","title":{"rendered":"Alk\u00f2l"},"content":{"rendered":"<p><div class=\"fusion-fullwidth fullwidth-box fusion-builder-row-1 fusion-flex-container claim-key-container nonhundred-percent-fullwidth non-hundred-percent-height-scrolling\" style=\"background-color: rgba(255,255,255,0);background-position: center center;background-repeat: no-repeat;border-width: 0 0 1px 0;border-color:#002b5f;border-style:solid;\" ><div class=\"fusion-builder-row fusion-row fusion-flex-align-items-flex-start\" style=\"max-width:1456px;margin-left: calc(-4% \/ 2 );margin-right: calc(-4% \/ 2 );\"><div class=\"fusion-layout-column fusion_builder_column fusion-builder-column-0 fusion_builder_column_4_5 4_5 fusion-flex-column claim-key-column\"><div class=\"fusion-column-wrapper fusion-flex-justify-content-flex-start fusion-content-layout-column\" style=\"background-position:left top;background-repeat:no-repeat;-webkit-background-size:cover;-moz-background-size:cover;-o-background-size:cover;background-size:cover;padding: 0px 0px 0px 0px;\"><div class=\"fusion-text fusion-text-1 claim-key-content\"><p><img class=\"alignleft wp-image-167\" src=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/true.svg\" alt=\"Wonn v\u00e8t ki gen pwen ent\u00e8wogasyon anndan l\" width=\"24\" height=\"24\" \/> Ki gen anpil chans oswa ki se bon jan verite<\/p>\n<p><img class=\"alignleft wp-image-166\" src=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/false.svg\" alt=\"Wonn wouj av\u00e8k X anndan l\" width=\"24\" height=\"24\" \/>Fo enf\u00f2masyon oswa move enf\u00f2masyon<\/p>\n<p><img class=\"alignleft wp-image-168\" src=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/unsure.svg\" alt=\"Wonn gri ki gen pwen ent\u00e8wogasyon anndan l\" width=\"24\" height=\"24\" \/>Nou poko s\u00e8ten<\/p>\n<\/div>\n<\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-builder-column-0{width:80% !important;margin-top : 0px;margin-bottom : 20px;}.fusion-builder-column-0 > .fusion-column-wrapper {padding-top : 0px !important;padding-right : 0px !important;margin-right : 2.4%;padding-bottom : 0px !important;padding-left : 0px !important;margin-left : 2.4%;}@media only screen and (max-width:1024px) {.fusion-body .fusion-builder-column-0{width:80% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-0 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 2.4%;margin-left : 2.4%;}}@media only screen and (max-width:640px) {.fusion-body .fusion-builder-column-0{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-0 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}<\/style><\/div><div class=\"fusion-layout-column fusion_builder_column fusion-builder-column-1 fusion_builder_column_1_5 1_5 fusion-flex-column claim-key-button-column\"><div class=\"fusion-column-wrapper fusion-flex-justify-content-flex-start fusion-content-layout-column\" style=\"background-position:left top;background-repeat:no-repeat;-webkit-background-size:cover;-moz-background-size:cover;-o-background-size:cover;background-size:cover;padding: 0px 0px 0px 0px;\"><div style=\"text-align:center;\"><style>.fusion-button.button-1{border-radius:50px 50px 50px 50px;}<\/style><a class=\"fusion-button button-flat fusion-button-default-size button-default button-1 fusion-button-default-span fusion-button-default-type claim-key-button\" target=\"_self\" href=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/search-the-factfinder\/\"><span class=\"fusion-button-text\">Chanje oswa amelyore rech\u00e8ch ou an<\/span><\/a><\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-builder-column-1{width:20% !important;margin-top : 0px;margin-bottom : 20px;}.fusion-builder-column-1 > .fusion-column-wrapper {padding-top : 0px !important;padding-right : 0px !important;margin-right : 9.6%;padding-bottom : 0px !important;padding-left : 0px !important;margin-left : 9.6%;}@media only screen and (max-width:1024px) {.fusion-body .fusion-builder-column-1{width:20% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-1 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 9.6%;margin-left : 9.6%;}}@media only screen and (max-width:640px) {.fusion-body .fusion-builder-column-1{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-1 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}<\/style><\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-flex-container.fusion-builder-row-1{ padding-top : 0px;margin-top : 0px;padding-right : 0px;padding-bottom : 0px;margin-bottom : 0px;padding-left : 0px;}<\/style><\/div>\n<div class=\"fusion-fullwidth fullwidth-box fusion-builder-row-2 fusion-flex-container nonhundred-percent-fullwidth non-hundred-percent-height-scrolling\" style=\"background-color: rgba(255,255,255,0);background-position: center center;background-repeat: no-repeat;border-width: 0px 0px 0px 0px;border-color:#e2e2e2;border-style:solid;\" ><div class=\"fusion-builder-row fusion-row fusion-flex-align-items-flex-start\" style=\"max-width:1456px;margin-left: calc(-4% \/ 2 );margin-right: calc(-4% \/ 2 );\"><div class=\"fusion-layout-column fusion_builder_column fusion-builder-column-2 fusion_builder_column_1_1 1_1 fusion-flex-column\"><div class=\"fusion-column-wrapper fusion-flex-justify-content-flex-start fusion-content-layout-column\" style=\"background-position:left top;background-repeat:no-repeat;-webkit-background-size:cover;-moz-background-size:cover;-o-background-size:cover;background-size:cover;padding: 0px 0px 0px 0px;\"><div class=\"fusion-text fusion-text-2\"><h2 id=\"enter-claim-here\">L\u00e8 w bw\u00e8 alk\u00f2l li lak\u00f2z kans\u00e8<\/h2>\n<\/div><div class=\"fusion-text fusion-text-3 factfinder-entry-text\"><h3 id=\"what-you-may-have-heard\">Sa ou ka tande<\/h3>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Konsomasyon alk\u00f2l ogmante risk pou gen kans\u00e8. <\/span><\/p>\n<h3 id=\"what-science-tells-us\">Kisa lasyans di nou<\/h3>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">OMS konsidere bwason ki gen alk\u00f2l epi ki gen etan\u00f2l k\u00f2m sibstans sikoaktif <\/span><a href=\"https:\/\/www.who.int\/news-room\/fact-sheets\/detail\/alcohol\"><span style=\"font-weight: 400;\">(OMS)<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">. Li kapab lak\u00f2z ef\u00e8 ki danjere pou k\u00f2 a. L\u00e8 yon moun konsome alk\u00f2l li lak\u00f2z yon akimilasyon asetaldeyid, ki se yon pwodui toksik ki soti nan etan\u00f2l (alk\u00f2l pi san melanj). Nan fwa a, etan\u00f2l la transf\u00f2me an asetalteyid, epi l\u00e8 gen yon gwo kantite asetalteyid li deranje pwosesis lyezon ADN la, sa ki lak\u00f2z selil yo<\/span><a href=\"https:\/\/www.cancervic.org.au\/preventing-cancer\/limit-alcohol\/how-alcohol-causes-cancer#:~:text=Alcohol%20can%20cause%20cancer%20by,the%20absorption%20of%20other%20carcinogens.\"><span style=\"font-weight: 400;\">  pa byen<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\"> repwodui. Epitou, konsomasyon alk\u00f2l lak\u00f2z domaj nan tisi a, sa ki f\u00e8 selil ki nan nivo sifas la gen plis chans pou abs\u00f2be pwodui ki lak\u00f2z kans\u00e8. <\/span><\/p>\n<h4 id=\"epidemiological-evidence\">Pr\u00e8v Epidemyolojik<\/h4>\n<p>Nou dak\u00f2 pou nou di konsomasyon alk\u00f2l kapab lak\u00f2z plizy\u00e8 kalite kans\u00e8, epi Ajans Ent\u00e8nasyonal pou Rech\u00e8ch sou Kans\u00e8 (IARC) (<a href=\"https:\/\/www.cancer.org\/cancer\/cancer-causes\/diet-physical-activity\/alcohol-use-and-cancer.html\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">ACS<\/a>) te klase l nan Gwoup 1 pwodui ki bay kans\u00e8 (sa vle di li lak\u00f2z kans\u00e8 lakay moun). Gen yon gwo &#8220;asosyasyon d\u00f2z ak repons&#8221; ant konsomasyon alk\u00f2l ak kans\u00e8 (plis yon moun bw\u00e8 alk\u00f2l regily\u00e8man pandan tan ap pase, se plis moun lan gen risk pou devlope yon kans\u00e8 ki asosye ak alk\u00f2l):<\/p>\n<ul>\n<li>T\u00e8t ak kou: moun ki bw\u00e8 yon fason modere gen yon risk ki 1.8 pi elve pou gen yon kans\u00e8 nan kavite oral ak kans\u00e8 nan farenks (g\u00f2j) ak yon risk ki 1.4 fwa pi elve pou gen yon kans\u00e8 nan larenks (bwat vokal) pase moun ki pa bw\u00e8 yo. Moun ki bw\u00e8 anpil yo gen risk ki 5 fwa pi elve pou gen kans\u00e8 nan kavite oral ak kans\u00e8 nan farenks ak yon risk ki 2.6 fwa pi elve pou gen kans\u00e8 nan larenks. (<a href=\"https:\/\/www.cancer.gov\/about-cancer\/causes-prevention\/risk\/alcohol\/alcohol-fact-sheet\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">NCI<\/a>).<\/li>\n<li>Ezofajyen: Konpare av\u00e8k moun ki pa bw\u00e8 alk\u00f2l, risk la 1.3 fwa pi elve lakay moun ki pa bw\u00e8 anpil yo ak 5 fwa pi elve lakay moun ki bw\u00e8 anpil yo. (<a href=\"https:\/\/www.cancer.gov\/about-cancer\/causes-prevention\/risk\/alcohol\/alcohol-fact-sheet\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">NCI<\/a>).<\/li>\n<li>Fwa: L\u00e8 yon moun bw\u00e8 tw\u00f2p alk\u00f2l li asosye av\u00e8k yon risk ki apepr\u00e8 de (2) fwa pi elve pou de (2) kalite kans\u00e8 fwa (<a href=\"https:\/\/www.cancer.gov\/Common\/PopUps\/popDefinition.aspx?id=CDR0000046363=Patient=English\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">kasin\u00f2m epatoselil\u00e8<\/a> ak <a href=\"https:\/\/www.cancer.gov\/Common\/PopUps\/popDefinition.aspx?id=CDR0000046337=Patient=English\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">kolanjiyokasin\u00f2m entrapetik<\/a>) (<a href=\"https:\/\/www.cancer.gov\/about-cancer\/causes-prevention\/risk\/alcohol\/alcohol-fact-sheet\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">NCI<\/a>).<\/li>\n<li>Tete: ogmantasyon risk kans\u00e8 tete a plis lakay moun ki pa bw\u00e8 anpil yo (1.2 fwa plis) ak lakay moun ki bw\u00e8 anpil yo (1.6 fwa plis) (<a href=\"https:\/\/www.cancer.gov\/about-cancer\/causes-prevention\/risk\/alcohol\/alcohol-fact-sheet\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">NCI<\/a>).<\/li>\n<li>Kolokteral: L\u00e8 yon moun soti nan pa bw\u00e8 anpil alk\u00f2l pou pase nan bw\u00e8 anpil alk\u00f2l li asosye ak yon risk kans\u00e8 nan kolon ak kans\u00e8 nan d\u00e8y\u00e8 ki 1.2 jiska 1.5 fwa pi elve, konpare ak yon moun ki pa konsome alk\u00f2l (<a href=\"https:\/\/www.cancer.gov\/about-cancer\/causes-prevention\/risk\/alcohol\/alcohol-fact-sheet\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">NCI<\/a>).<\/li>\n<\/ul>\n<h4 id=\"laboratory-evidence\/supporting\">Pr\u00e8v ki soti nan Laboratwa oswa Pr\u00e8v ki pou Sip\u00f2te<\/h4>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Etid ki f\u00e8t sou b\u00e8t, espesyalman pami sourit, te montre yon gwo konsomasyon alk\u00f2l mennen ak f\u00f2masyon yon tim\u00e8 <\/span><a href=\"https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/books\/NBK326565\/#:~:text=This%20suggests%20that%20ethanol%20may,or%20suppression%20of%20DNA%20repair.\"><span style=\"font-weight: 400;\">(NIH)<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">.<\/span><\/p>\n<h4 id=\"iarc-carcinogen-classification\"><strong><i>Klasifikasyon Pwodui ki kapab bay moun kans\u00e8 dapre IARC:<\/i><\/strong><span style=\"font-weight: 400;\"> Gwoup 1 (Pwodui ki kapab bay moun kans\u00e8; \u201cEtan\u00f2l ki nan bwason ki gen alk\u00f2l\u201d)<\/span><\/h4>\n<h3 id=\"how-to-reduce-your-risk\">Fason pou diminye risk<\/h3>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Si yon moun ap bw\u00e8 alk\u00f2l, li dwe f\u00e8 sa av\u00e8k moderasyon (<\/span><a href=\"https:\/\/www.cancer.gov\/about-cancer\/causes-prevention\/risk\/alcohol\/alcohol-fact-sheet\"><span style=\"font-weight: 400;\">NCI<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">). L\u00e8 nou di bw\u00e8 alk\u00f2l yon fason modere li rive jiska 1 v\u00e8 alk\u00f2l pa jou pou fi ak 2 v\u00e8 alk\u00f2l pa jou pou gason. Pou fi yo, nou defini konsomasyon alk\u00f2l ki f\u00e8t ak eks\u00e8 se l\u00e8 yon moun bw\u00e8 4 v\u00e8 alk\u00f2l oswa plis nenp\u00f2t jou, oswa l\u00e8 li bw\u00e8 8 v\u00e8 alk\u00f2l oswa plis pa sem\u00e8n. Pou gason, nou defini konsomasyon alk\u00f2l ki f\u00e8t ak eks\u00e8 se l\u00e8 yon moun bw\u00e8 5 v\u00e8 alk\u00f2l oswa plis nenp\u00f2t jou, oswa l\u00e8 li bw\u00e8 15 v\u00e8 alk\u00f2l oswa plis pa sem\u00e8n.<\/span><\/p>\n<h3 id=\"bottom-line\">Sa nou dwe kenbe<\/h3>\n<p>L\u00e8 yon moun bw\u00e8 alk\u00f2l li ogmante risk pou li f\u00e8 plizy\u00e8 kalite kans\u00e8. Rek\u00f2mandasyon Ameriken (US guidelines) yo rek\u00f2mande pou nou bw\u00e8 yon fason modere (jiska 1 v\u00e8 alk\u00f2l pa jou pou fi ak 2 v\u00e8 alk\u00f2l pa jou pou gason).<\/p>\n<h3 id=\"sources-and-links-for-more-inf\">Pou w kapab jwenn plis enf\u00f2masyon, ale sou sous fyab sa yo<\/h3>\n<p><a href=\"https:\/\/www.cancer.gov\/about-cancer\/causes-prevention\/risk\/alcohol\/alcohol-fact-sheet\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">National Cancer Institute (NCI):Alcohol and cancer (Enstiti Nasyonal pou Kans\u00e8 (NCI):Alk\u00f2l ak kans\u00e8) <\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/www.cdc.gov\/cancer\/alcohol\/index.htm\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">Centers for Disease Control and Prevention (CDC): Alcohol and cancer (Sant pou Kontw\u00f2l ak Prevansyon Maladi (CDC): Alk\u00f2l ak kans\u00e8)<\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/www.cancer.org\/cancer\/cancer-causes\/diet-physical-activity\/alcohol-use-and-cancer.html\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">American Cancer Society (ACS): Alcohol use and cancer (Sosyete Ameriken pou Kans\u00e8 (ACS)): Konsomasyon alk\u00f2l ak kans\u00e8<\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/www.mdanderson.org\/cancerwise\/does-alcohol-cause-cancer.h00-159383523.html\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">MD Anderson: Alcohol and cancer (Dokt\u00e8 Anderson: Alk\u00f2l ak kans\u00e8) <\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/www.aicr.org\/cancer-prevention\/food-facts\/alcohol\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">American Institute of Cancer Research: Drinking and cancer (Enstiti Ameriken pou Rech\u00e8ch sou Kans\u00e8: Bw\u00e8 alk\u00f2l ak kans\u00e8)<\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/books\/NBK326565\/#:~:text=This%20suggests%20that%20ethanol%20may,or%20suppression%20of%20DNA%20repair.\">Studies of Cancer in Experimental Animals (NIH) (Etid sou Kans\u00e8 ki f\u00e8t sou B\u00e8t (NIH))<\/a><\/p>\n<h3 id=\"date\">Nou te pibliye l nan dat:<\/h3>\n<p>24 jen 2021<br \/>\nNou te verifye epi\/oswa f\u00e8 mizajou ladan l: 22 out 2022<\/p>\n<\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-builder-column-2{width:100% !important;margin-top : 0px;margin-bottom : 20px;}.fusion-builder-column-2 > .fusion-column-wrapper {padding-top : 0px !important;padding-right : 0px !important;margin-right : 1.92%;padding-bottom : 0px !important;padding-left : 0px !important;margin-left : 1.92%;}@media only screen and (max-width:1024px) {.fusion-body .fusion-builder-column-2{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-2 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}@media only screen and (max-width:640px) {.fusion-body .fusion-builder-column-2{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-2 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}<\/style><\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-flex-container.fusion-builder-row-2{ padding-top : 0px;margin-top : 0px;padding-right : 0px;padding-bottom : 0px;margin-bottom : 0px;padding-left : 0px;}<\/style><\/div><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[356],"tags":[361,368,369,358,359],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3235"}],"collection":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3235"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3235\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3245,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3235\/revisions\/3245"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3235"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3235"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3235"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}