{"id":3308,"date":"2022-03-15T21:57:03","date_gmt":"2022-03-15T21:57:03","guid":{"rendered":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/uncategorized-ht\/akrilamid\/"},"modified":"2023-03-29T20:26:35","modified_gmt":"2023-03-29T20:26:35","slug":"akrilamid","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/rejim-alimante-ki-bon-pou-lasante\/akrilamid\/","title":{"rendered":"Akrilamid"},"content":{"rendered":"<p><div class=\"fusion-fullwidth fullwidth-box fusion-builder-row-1 fusion-flex-container claim-key-container nonhundred-percent-fullwidth non-hundred-percent-height-scrolling\" style=\"background-color: rgba(255,255,255,0);background-position: center center;background-repeat: no-repeat;border-width: 0 0 1px 0;border-color:#002b5f;border-style:solid;\" ><div class=\"fusion-builder-row fusion-row fusion-flex-align-items-flex-start\" style=\"max-width:1456px;margin-left: calc(-4% \/ 2 );margin-right: calc(-4% \/ 2 );\"><div class=\"fusion-layout-column fusion_builder_column fusion-builder-column-0 fusion_builder_column_4_5 4_5 fusion-flex-column claim-key-column\"><div class=\"fusion-column-wrapper fusion-flex-justify-content-flex-start fusion-content-layout-column\" style=\"background-position:left top;background-repeat:no-repeat;-webkit-background-size:cover;-moz-background-size:cover;-o-background-size:cover;background-size:cover;padding: 0px 0px 0px 0px;\"><div class=\"fusion-text fusion-text-1 claim-key-content\"><p><img class=\"alignleft wp-image-167\" src=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/true.svg\" alt=\"Wonn v\u00e8t ki gen pwen ent\u00e8wogasyon anndan l\" width=\"24\" height=\"24\" \/> Ki gen anpil chans oswa ki se bon jan verite<\/p>\n<p><img class=\"alignleft wp-image-166\" src=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/false.svg\" alt=\"Wonn wouj av\u00e8k X anndan l\" width=\"24\" height=\"24\" \/>Fo enf\u00f2masyon oswa move enf\u00f2masyon<\/p>\n<p><img class=\"alignleft wp-image-168\" src=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/unsure.svg\" alt=\"Wonn gri ki gen pwen ent\u00e8wogasyon anndan l\" width=\"24\" height=\"24\" \/>Nou poko s\u00e8ten<\/p>\n<\/div>\n<\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-builder-column-0{width:80% !important;margin-top : 0px;margin-bottom : 20px;}.fusion-builder-column-0 > .fusion-column-wrapper {padding-top : 0px !important;padding-right : 0px !important;margin-right : 2.4%;padding-bottom : 0px !important;padding-left : 0px !important;margin-left : 2.4%;}@media only screen and (max-width:1024px) {.fusion-body .fusion-builder-column-0{width:80% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-0 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 2.4%;margin-left : 2.4%;}}@media only screen and (max-width:640px) {.fusion-body .fusion-builder-column-0{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-0 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}<\/style><\/div><div class=\"fusion-layout-column fusion_builder_column fusion-builder-column-1 fusion_builder_column_1_5 1_5 fusion-flex-column claim-key-button-column\"><div class=\"fusion-column-wrapper fusion-flex-justify-content-flex-start fusion-content-layout-column\" style=\"background-position:left top;background-repeat:no-repeat;-webkit-background-size:cover;-moz-background-size:cover;-o-background-size:cover;background-size:cover;padding: 0px 0px 0px 0px;\"><div style=\"text-align:center;\"><style>.fusion-button.button-1{border-radius:50px 50px 50px 50px;}<\/style><a class=\"fusion-button button-flat fusion-button-default-size button-default button-1 fusion-button-default-span fusion-button-default-type claim-key-button\" target=\"_self\" href=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/search-the-factfinder\/\"><span class=\"fusion-button-text\">Chanje oswa amelyore rech\u00e8ch ou an<\/span><\/a><\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-builder-column-1{width:20% !important;margin-top : 0px;margin-bottom : 20px;}.fusion-builder-column-1 > .fusion-column-wrapper {padding-top : 0px !important;padding-right : 0px !important;margin-right : 9.6%;padding-bottom : 0px !important;padding-left : 0px !important;margin-left : 9.6%;}@media only screen and (max-width:1024px) {.fusion-body .fusion-builder-column-1{width:20% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-1 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 9.6%;margin-left : 9.6%;}}@media only screen and (max-width:640px) {.fusion-body .fusion-builder-column-1{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-1 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}<\/style><\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-flex-container.fusion-builder-row-1{ padding-top : 0px;margin-top : 0px;padding-right : 0px;padding-bottom : 0px;margin-bottom : 0px;padding-left : 0px;}<\/style><\/div>\n<div class=\"fusion-fullwidth fullwidth-box fusion-builder-row-2 fusion-flex-container nonhundred-percent-fullwidth non-hundred-percent-height-scrolling\" style=\"background-color: rgba(255,255,255,0);background-position: center center;background-repeat: no-repeat;border-width: 0px 0px 0px 0px;border-color:#e2e2e2;border-style:solid;\" ><div class=\"fusion-builder-row fusion-row fusion-flex-align-items-flex-start\" style=\"max-width:1456px;margin-left: calc(-4% \/ 2 );margin-right: calc(-4% \/ 2 );\"><div class=\"fusion-layout-column fusion_builder_column fusion-builder-column-2 fusion_builder_column_1_1 1_1 fusion-flex-column\"><div class=\"fusion-column-wrapper fusion-flex-justify-content-flex-start fusion-content-layout-column\" style=\"background-position:left top;background-repeat:no-repeat;-webkit-background-size:cover;-moz-background-size:cover;-o-background-size:cover;background-size:cover;padding: 0px 0px 0px 0px;\"><div class=\"fusion-text fusion-text-2\"><h2 id=\"enter-claim-here\">Akrilamid (se yon engredyan ki genyen nan k\u00e8k manje) ki ogmante risk pou kans\u00e8<\/h2>\n<\/div><div class=\"fusion-text fusion-text-3 factfinder-entry-text\"><h3 id=\"what-you-may-have-heard\">Sa ou ka tande<\/h3>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Ajans Ent\u00e8nasyonal pou Rech\u00e8ch sou Kans\u00e8 (International Agency for Research on Cancer, IARC) klase akrilamid la tankou yon pwodui ki gen posibilite pou bay moun kans\u00e8 epi Ajans pou Pwoteksyon Anviw\u00f2nman nan Etazini (Environmental Protection Agency, EPA) klase akrilamid la pami pwodui ki gen posibilite pou bay moun kans\u00e8 <\/span><a href=\"https:\/\/www.cancer.gov\/about-cancer\/causes-prevention\/risk\/diet\/acrylamide-fact-sheet\"><span style=\"font-weight: 400;\">(NCI)<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">.<\/span><\/p>\n<h3 id=\"what-science-tells-us\">Kisa lasyans di nou<\/h3>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Akrilamid la se yon pwodui chimik yo itilize nan pwosesis endistriy\u00e8l, tankou nan pwodiksyon papye, tenti, ak plastik, epi nan pwodui konsomasyon, tankou nan sach\u00e8 pou mete manje ak adezif yo. Epitou, nou jwenn akrilamid la nan k\u00e8k manje tankou p\u00f2mdet\u00e8 fri, p\u00f2mdet\u00e8ki ki fri s\u00e8k (chips), biswit, pen, bonbon, ak oliv nwa. Lafimen sigar\u00e8t se yon gwo sous ekspozisyon ak akrilamid. Moun ki fimen yo gen nivo ekspozisyon ak akrilamid la ki 3 jiska 5 fwa pi elve nan san yo pase moun ki pa fimen yo <\/span><a href=\"https:\/\/www.cancer.gov\/about-cancer\/causes-prevention\/risk\/diet\/acrylamide-fact-sheet\"><span style=\"font-weight: 400;\">(NCI)<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">.<\/span><\/p>\n<h4 id=\"epidemiological-evidence\">Pr\u00e8v Epidemyolojik<\/h4>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Deklarasyon ki f\u00e8 konnen gen posibilite pou akrilamid la lak\u00f2z kans\u00e8 lakay moun baze anpil sou etid ki f\u00e8t sou b\u00e8t yo, epi gen plis rech\u00e8ch ki bezwen f\u00e8t pou nou kapab di yon fason definitif akrilamid la gen rap\u00f2 ak ogmantasyon risk kans\u00e8 lakay moun.<\/span><\/p>\n<h4 id=\"laboratory-evidence\/supporting\">Pr\u00e8v ki soti nan Laboratwa oswa Pr\u00e8v ki pou Sip\u00f2te<\/h4>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">L\u00e8 yon moun ekspoze av\u00e8k yon gwo nivo akrilamid li kapab deranje reparasyon ADN la. Lyezon ki gen nan gwoup silfidril la kapab dezaktive pwoteyin ki enplike nan reparasyon ADN la, sa ki kapab lak\u00f2z gen mitasyon ki rive. Nou bezwen evalye pi plis pr\u00e8v laboratwa ki montre akrilamid la se yon ajan ki lak\u00f2z kans\u00e8 <\/span><a href=\"https:\/\/www.tandfonline.com\/doi\/abs\/10.1080\/10937400600681430?journalCode=uteb20\"><span style=\"font-weight: 400;\">(Exon)<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">. Gen k\u00e8k etid ki f\u00e8t sou b\u00e8t ki montre l\u00e8 b\u00e8t yo ekspoze ak yon gwo nivo akrilamid li kapab lak\u00f2z kans\u00e8 <\/span><a href=\"https:\/\/www.fda.gov\/food\/chemical-contaminants-food\/acrylamide#:~:text=In%20research%20studies%2C%20high%20levels,potential%20to%20affect%20human%20health.\"><span style=\"font-weight: 400;\">(FDA)<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">. <\/span> <\/p>\n<h4 id=\"iarc-carcinogen-classification\"><strong><i>Klasifikasyon Pwodui ki Lak\u00f2z Kans\u00e8 dapre IARC:<\/i><\/strong><span style=\"font-weight: 400;\"> Gwoup 2A (Ki gen posibilite pou lak\u00f2z kans\u00e8 lakay moun)<\/span><\/h4>\n<h3 id=\"how-to-reduce-your-risk\">Fason pou diminye risk<\/h3>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Pou pif\u00f2 moun, pi gwo sous akrilamid yo rankontre se lafimen sigar\u00e8t. L\u00e8 w evite lafimen sigar\u00e8t li kapab diminiye ekspozisyon w ak akrilamid la ak l\u00f2t pwodui chimik ki pa bon pou sante a.<\/span><a href=\"https:\/\/www.cancer.gov\/about-cancer\/causes-prevention\/risk\/diet\/acrylamide-fact-sheet\"><span style=\"font-weight: 400;\">NCI)<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">. Kantite akrilamid ki gen nan manje yo varye anpil selon tan li f\u00e8 ap kuit la, moun ki f\u00e8 l la, met\u00f2d yo itilize pou f\u00e8 l, ak tanperati ki nan pwosesis pou kuit li a. Diminye nan tan li pran pou li kuit la, evite kuit p\u00f2mdet\u00e8 a s\u00e8k oswa evite f\u00e8 l pran koul\u00e8 anvan w fri l, pa kons\u00e8ve p\u00f2mdet\u00e8 a nan yon frijid\u00e8, epi evite seche yo apr\u00e8 (seche p\u00f2mdet\u00e8 yo nan yon fou ki bay l\u00e8 cho apr\u00e8 ou fin fri yo) ka diminye nivo akrilamid la nan k\u00e8k manje (<\/span><a href=\"https:\/\/www.fda.gov\/food\/chemical-contaminants-food\/acrylamide\"><span style=\"font-weight: 400;\">FDA<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">).<\/span><\/p>\n<ul>\n<li style=\"font-weight: 400;\" aria-level=\"1\"><span style=\"font-weight: 400;\">Nou toujou pa konnen si nivo akrilamid ki gen nan manje yo ogmante risk pou kans\u00e8, men gen k\u00e8k prekosyon ou kapab pran pou diminye ekspozisyon w ak akrilamid <\/span><a href=\"https:\/\/www.cancer.org\/cancer\/cancer-causes\/acrylamide.html\"><span style=\"font-weight: 400;\">(ACS)<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">:<\/span><\/li>\n<li style=\"font-weight: 400;\" aria-level=\"1\"><span style=\"font-weight: 400;\">Limite manje ki ka gen yon gwo kantite akrilamid: p\u00f2mdet\u00e8 fri, p\u00f2mdet\u00e8 ki fri s\u00e8k (chips), bonbon, ak pen griye<\/span><\/li>\n<li style=\"font-weight: 400;\" aria-level=\"1\"><span style=\"font-weight: 400;\">Limite manje ki fri ak manje ou bay koul\u00e8 (L\u00e8 w bouyi oswa kuit manje a ak vap\u00e8 li pa pwodui akrilamid)<\/span><\/li>\n<li style=\"font-weight: 400;\" aria-level=\"1\"><span style=\"font-weight: 400;\">Mete m\u00f2so p\u00f2mdet\u00e8 kri yo tranpe nan dlo pandan 15 jiska 30 minit anvan w fri oswa anvan ou ba yo koul\u00e8<\/span><\/li>\n<li style=\"font-weight: 400;\" aria-level=\"1\"><span style=\"font-weight: 400;\">Kuit p\u00f2mdet\u00e8 yo ak pen an nan yon koul\u00e8 ki pi kl\u00e8<\/span><\/li>\n<li style=\"font-weight: 400;\" aria-level=\"1\"><span style=\"font-weight: 400;\">Evite kons\u00e8ve p\u00f2mdet\u00e8 yo nan frijid\u00e8<\/span><\/li>\n<\/ul>\n<h3 id=\"bottom-line\">Sa nou dwe sonje<\/h3>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Nou bezwen f\u00e8 plis rech\u00e8ch pou konfime si akrilamid la lak\u00f2z kans\u00e8 lakay moun.<\/span><\/p>\n<h3 id=\"sources-and-links-for-more-inf\">Pou w kapab jwenn plis enf\u00f2masyon, ale sou sous fyab sa yo<\/h3>\n<p><a href=\"https:\/\/www.fda.gov\/food\/chemical-contaminants-food\/acrylamide\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">Food and Drug Administration (FDA): Acrylamide (Administrasyon Manje ak Medikaman: Akrilamid) <\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/www.cancer.org\/cancer\/cancer-causes\/acrylamide.html\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">American Cancer Society (ACS): Acrylamide and cancer risk (Sosyete Ameriken pou Kans\u00e8: Akrilamid ak risk kans\u00e8) <\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/www.cancer.gov\/about-cancer\/causes-prevention\/risk\/diet\/acrylamide-fact-sheet\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">National Cancer Institute (NCI): Acrylamide and cancer (Enstiti Nasyonal pou Kans\u00e8: Akrilamid ak kans\u00e8)<\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/www.tandfonline.com\/doi\/abs\/10.1080\/10937400600681430?journalCode=uteb20\">A review of the toxicology of Acrylamide (Exon) (Yon egzamen toksikoloji sou Akrilamid (Exon))<\/a><\/p>\n<h3 id=\"date\">Nou te pibliye l nan dat:<\/h3>\n<p>7 jiy\u00e8 2021<br \/>\nNou verifye epi\/oswa f\u00e8 mizajou ladan l nan dat 22 out 2022<\/p>\n<\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-builder-column-2{width:100% !important;margin-top : 0px;margin-bottom : 20px;}.fusion-builder-column-2 > .fusion-column-wrapper {padding-top : 0px !important;padding-right : 0px !important;margin-right : 1.92%;padding-bottom : 0px !important;padding-left : 0px !important;margin-left : 1.92%;}@media only screen and (max-width:1024px) {.fusion-body .fusion-builder-column-2{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-2 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}@media only screen and (max-width:640px) {.fusion-body .fusion-builder-column-2{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-2 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}<\/style><\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-flex-container.fusion-builder-row-2{ padding-top : 0px;margin-top : 0px;padding-right : 0px;padding-bottom : 0px;margin-bottom : 0px;padding-left : 0px;}<\/style><\/div><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[356],"tags":[377,378],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3308"}],"collection":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3308"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3308\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3322,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3308\/revisions\/3322"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3308"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3308"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3308"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}