{"id":3392,"date":"2022-03-16T17:05:29","date_gmt":"2022-03-16T17:05:29","guid":{"rendered":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/uncategorized-ht\/pwoblem-pou-domi\/"},"modified":"2023-03-29T20:26:43","modified_gmt":"2023-03-29T20:26:43","slug":"pwoblem-pou-domi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/fason-moun-viv\/pwoblem-pou-domi\/","title":{"rendered":"Pwobl\u00e8m pou d\u00f2mi"},"content":{"rendered":"<p><div class=\"fusion-fullwidth fullwidth-box fusion-builder-row-1 fusion-flex-container claim-key-container nonhundred-percent-fullwidth non-hundred-percent-height-scrolling\" style=\"background-color: rgba(255,255,255,0);background-position: center center;background-repeat: no-repeat;border-width: 0 0 1px 0;border-color:#002b5f;border-style:solid;\" ><div class=\"fusion-builder-row fusion-row fusion-flex-align-items-flex-start\" style=\"max-width:1456px;margin-left: calc(-4% \/ 2 );margin-right: calc(-4% \/ 2 );\"><div class=\"fusion-layout-column fusion_builder_column fusion-builder-column-0 fusion_builder_column_4_5 4_5 fusion-flex-column claim-key-column\"><div class=\"fusion-column-wrapper fusion-flex-justify-content-flex-start fusion-content-layout-column\" style=\"background-position:left top;background-repeat:no-repeat;-webkit-background-size:cover;-moz-background-size:cover;-o-background-size:cover;background-size:cover;padding: 0px 0px 0px 0px;\"><div class=\"fusion-text fusion-text-1 claim-key-content\"><p><img class=\"alignleft wp-image-167\" src=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/true.svg\" alt=\"Wonn v\u00e8t ki gen pwen ent\u00e8wogasyon anndan l\" width=\"24\" height=\"24\" \/> Ki gen anpil chans oswa ki se bon jan verite<\/p>\n<p><img class=\"alignleft wp-image-166\" src=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/false.svg\" alt=\"Wonn wouj av\u00e8k X anndan l\" width=\"24\" height=\"24\" \/>Fo enf\u00f2masyon oswa move enf\u00f2masyon<\/p>\n<p><img class=\"alignleft wp-image-168\" src=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/unsure.svg\" alt=\"Wonn gri ki gen pwen ent\u00e8wogasyon anndan l\" width=\"24\" height=\"24\" \/>Nou poko s\u00e8ten<\/p>\n<\/div>\n<\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-builder-column-0{width:80% !important;margin-top : 0px;margin-bottom : 20px;}.fusion-builder-column-0 > .fusion-column-wrapper {padding-top : 0px !important;padding-right : 0px !important;margin-right : 2.4%;padding-bottom : 0px !important;padding-left : 0px !important;margin-left : 2.4%;}@media only screen and (max-width:1024px) {.fusion-body .fusion-builder-column-0{width:80% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-0 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 2.4%;margin-left : 2.4%;}}@media only screen and (max-width:640px) {.fusion-body .fusion-builder-column-0{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-0 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}<\/style><\/div><div class=\"fusion-layout-column fusion_builder_column fusion-builder-column-1 fusion_builder_column_1_5 1_5 fusion-flex-column claim-key-button-column\"><div class=\"fusion-column-wrapper fusion-flex-justify-content-flex-start fusion-content-layout-column\" style=\"background-position:left top;background-repeat:no-repeat;-webkit-background-size:cover;-moz-background-size:cover;-o-background-size:cover;background-size:cover;padding: 0px 0px 0px 0px;\"><div style=\"text-align:center;\"><style>.fusion-button.button-1{border-radius:50px 50px 50px 50px;}<\/style><a class=\"fusion-button button-flat fusion-button-default-size button-default button-1 fusion-button-default-span fusion-button-default-type claim-key-button\" target=\"_self\" href=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/search-the-factfinder\/\"><span class=\"fusion-button-text\">Chanje oswa amelyore rech\u00e8ch ou an<\/span><\/a><\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-builder-column-1{width:20% !important;margin-top : 0px;margin-bottom : 20px;}.fusion-builder-column-1 > .fusion-column-wrapper {padding-top : 0px !important;padding-right : 0px !important;margin-right : 9.6%;padding-bottom : 0px !important;padding-left : 0px !important;margin-left : 9.6%;}@media only screen and (max-width:1024px) {.fusion-body .fusion-builder-column-1{width:20% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-1 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 9.6%;margin-left : 9.6%;}}@media only screen and (max-width:640px) {.fusion-body .fusion-builder-column-1{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-1 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}<\/style><\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-flex-container.fusion-builder-row-1{ padding-top : 0px;margin-top : 0px;padding-right : 0px;padding-bottom : 0px;margin-bottom : 0px;padding-left : 0px;}<\/style><\/div>\n<div class=\"fusion-fullwidth fullwidth-box fusion-builder-row-2 fusion-flex-container nonhundred-percent-fullwidth non-hundred-percent-height-scrolling\" style=\"background-color: rgba(255,255,255,0);background-position: center center;background-repeat: no-repeat;border-width: 0px 0px 0px 0px;border-color:#e2e2e2;border-style:solid;\" ><div class=\"fusion-builder-row fusion-row fusion-flex-align-items-flex-start\" style=\"max-width:1456px;margin-left: calc(-4% \/ 2 );margin-right: calc(-4% \/ 2 );\"><div class=\"fusion-layout-column fusion_builder_column fusion-builder-column-2 fusion_builder_column_1_1 1_1 fusion-flex-column\"><div class=\"fusion-column-wrapper fusion-flex-justify-content-flex-start fusion-content-layout-column\" style=\"background-position:left top;background-repeat:no-repeat;-webkit-background-size:cover;-moz-background-size:cover;-o-background-size:cover;background-size:cover;padding: 0px 0px 0px 0px;\"><div class=\"fusion-text fusion-text-2\"><h2 id=\"enter-claim-here\">L\u00e8 yon moun pa d\u00f2mi ase li ogmante risk pou gen kans\u00e8<\/h2>\n<\/div><div class=\"fusion-text fusion-text-3 factfinder-entry-text\"><h3>Sa ou ka tande<\/h3>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">L\u00e8 w gen yon sik som\u00e8y ki deranje li redui kapasite k\u00f2 w genyen pou fonksyone n\u00f2malman epi li diminye  kapasite l pou li lite kont kans\u00e8 (<\/span><a href=\"https:\/\/cancerres.aacrjournals.org\/content\/79\/15\/3806\"><span style=\"font-weight: 400;\">Shafi ak l\u00f2t.<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">).<\/span><\/p>\n<h3 id=\"what-science-tells-us\">Kisa lasyans di nou<\/h3>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">\u00d2ganizasyon Mondyal Lasante (OMS) f\u00e8 konnen p\u00e8tibasyon sikadyen an pou kont li se yon fakt\u00e8 risk pou kans\u00e8.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Nou defini \u201cp\u00e8tibasyon Sikadyen\u201d k\u00f2m nenp\u00f2t chanjman ki gen nan fason ou konn d\u00f2mi, menm si se yon p\u00e8t som\u00e8t, difikilte pou d\u00f2mi pran w, oswa leve nan mitan sik som\u00e8y la. Nou jwenn rev\u00e8y santral k\u00f2 a nan s\u00e8vo a epi li jwenn pif\u00f2 siyal apati limy\u00e8 a. Prezans limy\u00e8 a f\u00e8 k\u00f2 nou konnen li l\u00e8 pou nou leve, rete kanpe, epi grangou. K\u00f2 a regle rev\u00e8y li sou yon sik 24 \u00e8dtan (li baze sou kantite limy\u00e8 li detekte) ak chak sist\u00e8m \u00f2ganik ki suiv li. Rit sikadyen nou kontwole kil\u00e8 nou leve, apeti nou, tanperati k\u00f2 nou, ak im\u00e8 nou. <\/span><\/p>\n<h4><strong>Pr\u00e8v Epidemyolojik<\/strong><\/h4>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Moun ki viv dekalaj or\u00e8, ki ap vwayaje sou plizy\u00e8 fizo or\u00e8, ki ap travay ni maten ak asw\u00e8, ki gen p\u00e8tibasyon nan som\u00e8y yo, oswa ki ekspoze ak limy\u00e8 pandan lannuit ka gen yon risk pi elve pou gen kans\u00e8 pwostat, kans\u00e8 tete, kans\u00e8 kolon, kans\u00e8 fwa, kans\u00e8 pankreyas, kans\u00e8 nan ov\u00e8 ak kans\u00e8 nan poumon (<\/span><a href=\"https:\/\/cancerres.aacrjournals.org\/content\/79\/15\/3806\"><span style=\"font-weight: 400;\">Shafi ak l\u00f2t.<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">). Ajans Ent\u00e8nasyonal pou Rech\u00e8ch sou Kans\u00e8 (IARC), ki klase fakt\u00e8 risk pou kans\u00e8 sou yon ech\u00e8l ki soti nan pwodui ki lak\u00f2z kans\u00e8 (kanserij\u00e8n) pou rive nan pwodui ki pa lak\u00f2z moun gen kans\u00e8 f\u00e8 konnen travay nan nuit poukont li gen chans pou li lak\u00f2z moun gen kans\u00e8 (<\/span><a href=\"https:\/\/www.thelancet.com\/journals\/lanonc\/article\/PIIS1470-2045(19)30455-3\/fulltext\"><span style=\"font-weight: 400;\">IARC<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">).<\/span><\/p>\n<h4><strong>Pr\u00e8v ki soti nan Laboratwa oswa Pr\u00e8v ki pou Sip\u00f2te<\/strong><\/h4>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Yo te itilize k\u00e8k mod\u00e8l b\u00e8t nan eksperyans ki f\u00e8t nan laboratwa pou egzamine relasyon ki genyen ant mank d\u00f2mi ak nivo kans\u00e8. Rezilta yo te apiye konklizyon ki te jwenn nan etid lakay moun yo tou: l\u00e8 w manke d\u00f2mi li gen yon ef\u00e8 konpl\u00e8ks sou biyoloji kans\u00e8 a (<\/span><a href=\"https:\/\/click.endnote.com\/viewer?doi=10.1007%2Fs40675-017-0073-4=WzM2MjE5MzQsIjEwLjEwMDcvczQwNjc1LTAxNy0wMDczLTQiXQ.jLJGF9H4poohyAaC-zN0qklyooc\"><span style=\"font-weight: 400;\">Yaacoby-Bianu Hakim<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">). <\/span> <\/p>\n<h4><strong><i>Klasifikasyon pwodui ki kapab bay moun kans\u00e8 dapr\u00e8 IARC:<\/i><\/strong><span style=\"font-weight: 400;\"> Li pa klase<\/span><\/h4>\n<h3 id=\"how-to-reduce-your-risk\">Fason pou diminye risk<\/h3>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">P\u00e8tibasyon som\u00e8y ak l\u00f2t fakt\u00e8 risk souvan par\u00e8t ansanm, tankou fakt\u00e8 estr\u00e8s ki nan espas travay oswa nan lavi sosyal, nan fimen, nan konsomasyon alk\u00f2l ki elve, nan yon move rejim alimant\u00e8, yon aktivite fizik ki f\u00e8b, ak obezite. L\u00e8 nou redui fakt\u00e8 estr\u00e8s ak konp\u00f2tman sa yo li ka diminye chans pou nou devlope kans\u00e8.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Sant pou Kontw\u00f2l Maladi (CDC) rek\u00f2mande pou nou f\u00e8 suivi medikal yon fason ki regilye epi pou nou di dokt\u00e8 nou si nou gen nenp\u00f2t nan sent\u00f2m sa yo: gwo fatig oswa ou gen d\u00f2mi l\u00e8 ou bezwen leve, difikilte pou d\u00f2mi oswa pwobl\u00e8m nan lestomak, iritabilite, move p\u00e8f\u00f2mans nan travay (ou f\u00e8 er\u00e8 souvan, ou blese, elatriye), oswa ou pran pwa oswa p\u00e8di pwa yon fason ou pa konprann (<\/span><a href=\"https:\/\/blogs.cdc.gov\/niosh-science-blog\/2021\/04\/27\/nightshift-cancer\/\"><span style=\"font-weight: 400;\">CDC<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">). Anplis, eseye gen yon konp\u00f2tman ki bon pou sante w pou konbat ef\u00e8 ki gen nan p\u00e8tibasyon rit sikadyen an: d\u00f2mi pandan yon tan ki sifizan, gen yon rejim alimant\u00e8 ki bon pou sante w, f\u00e8 egz\u00e8sis yon fason ki regilye, evite tabak, epi limite kantite alk\u00f2l ou ap bw\u00e8 (<\/span><a href=\"https:\/\/blogs.cdc.gov\/niosh-science-blog\/2021\/04\/27\/nightshift-cancer\/\"><span style=\"font-weight: 400;\">CDC<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">).<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Enstiti Nasyonal pou Sekirite ak Sante nan Travay (NIOSH) gen div\u00e8s kalite resous espesifik ki pou ede konpayi yo ak moun ki ap travay yo f\u00e8 fas ak egzijans travay kote travay ni nan nuit ni lajounen ak l\u00e8 yo travay pandan anpil tan <\/span><a href=\"https:\/\/www.cdc.gov\/niosh\/topics\/fatigue\/default.html\"><span style=\"font-weight: 400;\">(NIOSH)<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">.<\/span><\/p>\n<h3 id=\"bottom-line\">Sa nou dwe kenbe<\/h3>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">P\u00e8tibasyon sikadyen an pi elve lakay moun ki viv dekalaj or\u00e8, ki ap vwayaje sou plizy\u00e8 fizo or\u00e8, ki ap travay ni maten ak asw\u00e8, ki gen p\u00e8tibasyon nan som\u00e8y yo, oswa ki ekspoze ak limy\u00e8 pandan lannuit. Moun sa yo ka gen yon risk pi elve pou gen kans\u00e8 pwostat, kans\u00e8 tete, kans\u00e8 kolon, kans\u00e8 fwa, kans\u00e8 pankreyas, kans\u00e8 nan ov\u00e8 ak kans\u00e8 nan poumon (<\/span><a href=\"https:\/\/cancerres.aacrjournals.org\/content\/79\/15\/3806\"><span style=\"font-weight: 400;\">Shafi ak l\u00f2t.<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">). Li enp\u00f2tan pou ou pale av\u00e8k yon pwofesyon\u00e8l swen sante si ou gen p\u00e8tibasyon nan som\u00e8y epi ou ap ch\u00e8che resous pou amelyore kalite som\u00e8y ou.<\/span><\/p>\n<h3 id=\"sources-and-links-for-more-inf\">Pou w kapab jwenn plis enf\u00f2masyon, ale sou sous fyab sa yo<\/h3>\n<p><a href=\"https:\/\/ntp.niehs.nih.gov\/whatwestudy\/assessments\/cancer\/completed\/shiftwork\/index.html?utm_source=direct&amp;utm_medium=prod&amp;utm_campaign=ntpgolinks&amp;utm_term=nsw_lan\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">National Toxicology Program (NTP): Circadian disruption and cancer(Pwogram Toksikoloji Nasyonal (NTP): P\u00e8tibasyon sikadyen ak kans\u00e8)<\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/www.thelancet.com\/journals\/lanonc\/article\/PIIS1470-2045(19)30455-3\/fulltext\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">International Agency for Research on Cancer (IARC): Shift work and cancer (Ajans Ent\u00e8nasyonal pou Rech\u00e8ch sou Kans\u00e8: Moun ki travay ni maten ni lannuit ak kans\u00e8)<\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/cancerres.aacrjournals.org\/content\/79\/15\/3806\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">Shafi et al.: Cancer and the Circadian Clock (Shafi ak l\u00f2t.: Kans\u00e8 ak Rev\u00e8y Sikadyen)<\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/blog.dana-farber.org\/insight\/2018\/12\/circadian-rhythms-and-cancer-whats-the-connection\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">Dana-Farber: Circadian rhythms and cancer (Dana-Farber: Rit sikadyen ak kans\u00e8)<\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/www.cdc.gov\/niosh\/topics\/fatigue\/default.html\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">CDC and National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH): Work and fatigue (Enstiti Nasyonal pou Sekirite ak Sante nan Travay (NIOSH): Travay ak fatig)<\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/blogs.cdc.gov\/niosh-science-blog\/2021\/04\/27\/nightshift-cancer\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">Centers for Disease Control and Prevention (CDC): Night shift workers and cancer (Sant pou Kontw\u00f2l ak Prevansyon Maladi (CDC): Moun ki travay ni lannuit ni lajounen ak kans\u00e8)<\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/www.cancer.org\/treatment\/treatments-and-side-effects\/physical-side-effects\/sleep-problems.html\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">American Cancer Society (ACS): Sleep problems (Sosyete Ameriken pou Kans\u00e8 (ACS): Pwobl\u00e8m pou d\u00f2mi)<\/a><\/p>\n<h3 id=\"date\">Nou te pibliye l:<\/h3>\n<p>7 jiy\u00e8 2021<br \/>\nNou te verifye epi\/oswa f\u00e8 mizajou ladan l: 22 out 2022<\/p>\n<\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-builder-column-2{width:100% !important;margin-top : 0px;margin-bottom : 20px;}.fusion-builder-column-2 > .fusion-column-wrapper {padding-top : 0px !important;padding-right : 0px !important;margin-right : 1.92%;padding-bottom : 0px !important;padding-left : 0px !important;margin-left : 1.92%;}@media only screen and (max-width:1024px) {.fusion-body .fusion-builder-column-2{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-2 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}@media only screen and (max-width:640px) {.fusion-body .fusion-builder-column-2{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-2 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}<\/style><\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-flex-container.fusion-builder-row-2{ padding-top : 0px;margin-top : 0px;padding-right : 0px;padding-bottom : 0px;margin-bottom : 0px;padding-left : 0px;}<\/style><\/div><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[379],"tags":[361,369,390,380,388,398,360,359,399],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3392"}],"collection":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3392"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3392\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3405,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3392\/revisions\/3405"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3392"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3392"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3392"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}