{"id":3452,"date":"2022-03-29T11:01:56","date_gmt":"2022-03-29T11:01:56","guid":{"rendered":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/uncategorized-ht\/moun-ki-ap-fimen-mariwana\/"},"modified":"2023-03-29T20:26:54","modified_gmt":"2023-03-29T20:26:54","slug":"moun-ki-ap-fimen-mariwana","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/fason-moun-viv\/moun-ki-ap-fimen-mariwana\/","title":{"rendered":"Moun ki ap fimen mariwana"},"content":{"rendered":"<p><div class=\"fusion-fullwidth fullwidth-box fusion-builder-row-1 fusion-flex-container claim-key-container nonhundred-percent-fullwidth non-hundred-percent-height-scrolling\" style=\"background-color: rgba(255,255,255,0);background-position: center center;background-repeat: no-repeat;border-width: 0 0 1px 0;border-color:#002b5f;border-style:solid;\" ><div class=\"fusion-builder-row fusion-row fusion-flex-align-items-flex-start\" style=\"max-width:1456px;margin-left: calc(-4% \/ 2 );margin-right: calc(-4% \/ 2 );\"><div class=\"fusion-layout-column fusion_builder_column fusion-builder-column-0 fusion_builder_column_4_5 4_5 fusion-flex-column claim-key-column\"><div class=\"fusion-column-wrapper fusion-flex-justify-content-flex-start fusion-content-layout-column\" style=\"background-position:left top;background-repeat:no-repeat;-webkit-background-size:cover;-moz-background-size:cover;-o-background-size:cover;background-size:cover;padding: 0px 0px 0px 0px;\"><div class=\"fusion-text fusion-text-1 claim-key-content\"><p><img class=\"alignleft wp-image-167\" src=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/true.svg\" alt=\"Wonn v\u00e8t ki gen pwen ent\u00e8wogasyon anndan l\" width=\"24\" height=\"24\" \/> Ki gen anpil chans oswa ki se bon jan verite<\/p>\n<p><img class=\"alignleft wp-image-166\" src=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/false.svg\" alt=\"Wonn wouj av\u00e8k X anndan l\" width=\"24\" height=\"24\" \/>Fo enf\u00f2masyon oswa move enf\u00f2masyon<\/p>\n<p><img class=\"alignleft wp-image-168\" src=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/unsure.svg\" alt=\"Wonn gri ki gen pwen ent\u00e8wogasyon anndan l\" width=\"24\" height=\"24\" \/>Nou poko s\u00e8ten<\/p>\n<\/div>\n<\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-builder-column-0{width:80% !important;margin-top : 0px;margin-bottom : 20px;}.fusion-builder-column-0 > .fusion-column-wrapper {padding-top : 0px !important;padding-right : 0px !important;margin-right : 2.4%;padding-bottom : 0px !important;padding-left : 0px !important;margin-left : 2.4%;}@media only screen and (max-width:1024px) {.fusion-body .fusion-builder-column-0{width:80% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-0 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 2.4%;margin-left : 2.4%;}}@media only screen and (max-width:640px) {.fusion-body .fusion-builder-column-0{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-0 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}<\/style><\/div><div class=\"fusion-layout-column fusion_builder_column fusion-builder-column-1 fusion_builder_column_1_5 1_5 fusion-flex-column claim-key-button-column\"><div class=\"fusion-column-wrapper fusion-flex-justify-content-flex-start fusion-content-layout-column\" style=\"background-position:left top;background-repeat:no-repeat;-webkit-background-size:cover;-moz-background-size:cover;-o-background-size:cover;background-size:cover;padding: 0px 0px 0px 0px;\"><div style=\"text-align:center;\"><style>.fusion-button.button-1{border-radius:50px 50px 50px 50px;}<\/style><a class=\"fusion-button button-flat fusion-button-default-size button-default button-1 fusion-button-default-span fusion-button-default-type claim-key-button\" target=\"_self\" href=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/search-the-factfinder\/\"><span class=\"fusion-button-text\">Chanje oswa amelyore rech\u00e8ch ou an<\/span><\/a><\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-builder-column-1{width:20% !important;margin-top : 0px;margin-bottom : 20px;}.fusion-builder-column-1 > .fusion-column-wrapper {padding-top : 0px !important;padding-right : 0px !important;margin-right : 9.6%;padding-bottom : 0px !important;padding-left : 0px !important;margin-left : 9.6%;}@media only screen and (max-width:1024px) {.fusion-body .fusion-builder-column-1{width:20% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-1 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 9.6%;margin-left : 9.6%;}}@media only screen and (max-width:640px) {.fusion-body .fusion-builder-column-1{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-1 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}<\/style><\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-flex-container.fusion-builder-row-1{ padding-top : 0px;margin-top : 0px;padding-right : 0px;padding-bottom : 0px;margin-bottom : 0px;padding-left : 0px;}<\/style><\/div>\n<div class=\"fusion-fullwidth fullwidth-box fusion-builder-row-2 fusion-flex-container nonhundred-percent-fullwidth non-hundred-percent-height-scrolling\" style=\"background-color: rgba(255,255,255,0);background-position: center center;background-repeat: no-repeat;border-width: 0px 0px 0px 0px;border-color:#e2e2e2;border-style:solid;\" ><div class=\"fusion-builder-row fusion-row fusion-flex-align-items-flex-start\" style=\"max-width:1456px;margin-left: calc(-4% \/ 2 );margin-right: calc(-4% \/ 2 );\"><div class=\"fusion-layout-column fusion_builder_column fusion-builder-column-2 fusion_builder_column_1_1 1_1 fusion-flex-column\"><div class=\"fusion-column-wrapper fusion-flex-justify-content-flex-start fusion-content-layout-column\" style=\"background-position:left top;background-repeat:no-repeat;-webkit-background-size:cover;-moz-background-size:cover;-o-background-size:cover;background-size:cover;padding: 0px 0px 0px 0px;\"><div class=\"fusion-text fusion-text-2\"><h2 id=\"enter-claim-here\">L\u00e8 w fimen mariwana li gen mwens danje pase sigar\u00e8t epi li pa lak\u00f2z kans\u00e8<\/h2>\n<\/div><div class=\"fusion-text fusion-text-3 factfinder-entry-text\"><h3>Sa ou ka tande<\/h3>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Konsomasyon mariwana lak\u00f2z kans\u00e8.<\/span><\/p>\n<h3 id=\"what-science-tells-us\">Kisa lasyans di nou<\/h3>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Mariwana se non yo bay boujon ak f\u00e8y seche ki soti nan plant ki rele kanabis la; yo rele l plizy\u00e8 fason, tankou po, z\u00e8b, kanabis, wid, ak chanv. Plant mariwana a soti nan plizy\u00e8 souch diferan ki gen diferan nivo konpoze ki aktif, epi ef\u00e8 yo kapab varye dapre pwofond\u00e8 ak val\u00e8 tan ou f\u00e8 ap rale l; pou rezon sa a ekperyans chak moun ki konsome l diferan.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Se Delta-9-tetrayidwokanabin\u00f2l (THC) ki lak\u00f2z konsomat\u00e8 yo santi yo ap \u201cplane\u201d epi li kapab ede soulaje doul\u00e8 ak k\u00e8 plen, epi li diminye enflamasyon tou (<\/span><a href=\"https:\/\/www.cancer.org\/treatment\/treatments-and-side-effects\/complementary-and-alternative-medicine\/marijuana-and-cancer.html\"><span style=\"font-weight: 400;\">ACS<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">). Yo kapab itilize kanabidy\u00f2l la (CBD) pou trete kriz, diminye anksyete ak paranoya, epi li kapab anpeche ef\u00e8 THC a ki f\u00e8 moun lan santi li ap plane a (<\/span><a href=\"https:\/\/www.cancer.org\/treatment\/treatments-and-side-effects\/complementary-and-alternative-medicine\/marijuana-and-cancer.html\"><span style=\"font-weight: 400;\">ACS<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">).<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Mariwana a kapab lak\u00f2z konsomat\u00e8 yo gen k\u00e8k domaj. Ef\u00e8 ki rive pi souvan ak mariwana se efori, ki diminye kontw\u00f2l sou mouvman, ou p\u00e8di oryantasyon, epi pafwa li bay anksyete, paranoya, suisid, oswa sikoz <\/span><a href=\"https:\/\/www.dana-farber.org\/health-library\/articles\/cancer-mythbusters-what-to-know-about-marijuana\/\"><span style=\"font-weight: 400;\">(DFCI)<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">. Lafimen mariwana a bay k\u00f2 a THC ak l\u00f2t kanabinoyid, men li bay l\u00f2t sibstans ki danjere ak moun ki tw\u00f2 pre (<\/span><a href=\"https:\/\/www.cancer.org\/treatment\/treatments-and-side-effects\/complementary-and-alternative-medicine\/marijuana-and-cancer.html\"><span style=\"font-weight: 400;\">ACS<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">). Moun ki ap fimen mariwana kapab gen bwonchit kwonik ak l\u00f2t pwobl\u00e8m pou aprantisaj, memwa, ak atansyon.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Ni kanabis la ni kanabinoyid la ka lak\u00f2z adiksyon. L\u00e8 yon moun ap sevre ak kanabis li kapab ba li sent\u00f2m tankou li deranje fasil oswa li fache fasil, difikilte pou d\u00f2mi, li pa kapab rete san bouje, li santi chal\u00e8, li gen k\u00e8 plen oswa kranp (<\/span><a href=\"https:\/\/www.cancer.gov\/about-cancer\/treatment\/cam\/patient\/cannabis-pdq\"><span style=\"font-weight: 400;\">NCI<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">).<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Administrasyon ki ap Lite kont Dw\u00f2g (Drug Enforcement Administration) nan Etazini mete mariwana k\u00f2m sibstans ki kontwole ki nan Pozisyon I, menm si nan k\u00e8k eta yo p\u00e8m\u00e8t mou achte l epi itilize l yon fason ki legal, yo pa kapab preskri l, genyen l oswa vann li nan kad lwa federal yo. Sepandan, dapr\u00e8 k\u00e8k lwa nan plizy\u00e8 eta li legal pou itilize mariwana pou trete k\u00e8k pwobl\u00e8m medikal.<\/span><\/p>\n<h4>Pr\u00e8v Epidemyolojik<\/h4>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Gen anpil bagay nou toujou poko konnen sou konsomasyon mariwana, paske pa gen anpil etid ki f\u00e8t sou ef\u00e8 posib li genyen sou kans\u00e8, epi US DEA toujou mete l nan sibstans ki ilegal. Kategorizasyon mariwana k\u00f2m sibstans ki ilegal la limite kantite rech\u00e8ch yo ak ki kalite rech\u00e8ch syantifik yo kapab f\u00e8. Gen plis rech\u00e8ch ki bezwen f\u00e8t sou moun pou yo kapab w\u00e8 ef\u00e8 mariwana a genyen sou yon pery\u00f2d ki long. <\/span><\/p>\n<h4>Pr\u00e8v ki soti nan Laboratwa oswa Pr\u00e8v ki pou Sip\u00f2te<\/h4>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Gen etid ki f\u00e8t sou b\u00e8t ki siyale ef\u00e8 mariwana a. Gen yon etid ki montre mariwana a diminye gwos\u00e8 tim\u00e8 ki nan pwostat, ki te diferan selon d\u00f2z ak val\u00e8 tan tretman an pran. Sepandan, gen plis etid ki bezwen f\u00e8t pou konfime rezilta sa a (<\/span><a href=\"https:\/\/pubmed.ncbi.nlm.nih.gov\/32872551\/\"><span style=\"font-weight: 400;\">Singh ak l\u00f2t.<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">). <\/span><\/p>\n<h4><strong><i>Klasifikasyon pwodui ki kapab bay moun kans\u00e8 dapr\u00e8 IARC:<\/i><\/strong><span style=\"font-weight: 400;\"> Li pa klase<\/span><\/h4>\n<h3 id=\"how-to-reduce-your-risk\">Fason pou diminye risk<\/h3>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Sosyete Ameriken pou Kans\u00e8 (American Cancer Society) rek\u00f2mande pou nenp\u00f2t desizyon nou ap pran sou doul\u00e8 av\u00e8k jesyon sent\u00f2m ki f\u00e8t av\u00e8k konsomasyon mariwana dwe f\u00e8t ant pasyan ak dokt\u00e8 l, kote li ap gade avantaj ak dezavantaj yo av\u00e8k pasyan an, preferans ak val\u00e8 pasyan an, ak nenp\u00f2t lwa ak regilasyon ki ka aplike. Fason moun lan ap fimen mariwana a ka afekte risk pou gen kans\u00e8, l\u00e8 w ap fimen (boule) mariwana li pwodui sibstans ki gen chans pou bay moun kans\u00e8.<\/span><\/p>\n<h3 id=\"bottom-line\">Sa nou dwe kenbe<\/h3>\n<p>Pa gen ase pr\u00e8v ki p\u00e8m\u00e8t nou di mariwana gen lyen av\u00e8k kans\u00e8, men konsomasyon mariwana ka lak\u00f2z l\u00f2t enkonvenyan pou moun ki ap konsome l yo.<\/p>\n<h3 id=\"sources-and-links-for-more-inf\">Pou w kapab jwenn plis enf\u00f2masyon, ale sou sous fyab sa yo<\/h3>\n<p><a href=\"https:\/\/www.cancer.org\/treatment\/treatments-and-side-effects\/complementary-and-alternative-medicine\/marijuana-and-cancer.html\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">American Cancer Society (ACS): Marijuana and cancer (Sosyete Ameriken pou Kans\u00e8 (ACS): Mariwana ak kans\u00e8)<\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/www.dana-farber.org\/health-library\/articles\/cancer-mythbusters-what-to-know-about-marijuana\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Dana-Farber Cancer Institute (DFCI): Marijuana and cancer (Dana-Farber Cancer Institute (DFCI): Mariwana ak kans\u00e8)<\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/www.cancer.gov\/about-cancer\/treatment\/cam\/patient\/cannabis-pdq\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">National Cancer Institute (NCI): Cannabis (Enstiti Nasyonal pou Kans\u00e8 (NCI): Kanabis)<\/a><\/p>\n<h3 id=\"date\">Nou te pibliye l:<\/h3>\n<p>25 jen 2021<br \/>\nNou te verifye epi\/oswa f\u00e8 mizajou ladan l: 22 out 2022<\/p>\n<\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-builder-column-2{width:100% !important;margin-top : 0px;margin-bottom : 20px;}.fusion-builder-column-2 > .fusion-column-wrapper {padding-top : 0px !important;padding-right : 0px !important;margin-right : 1.92%;padding-bottom : 0px !important;padding-left : 0px !important;margin-left : 1.92%;}@media only screen and (max-width:1024px) {.fusion-body .fusion-builder-column-2{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-2 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}@media only screen and (max-width:640px) {.fusion-body .fusion-builder-column-2{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-2 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}<\/style><\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-flex-container.fusion-builder-row-2{ padding-top : 0px;margin-top : 0px;padding-right : 0px;padding-bottom : 0px;margin-bottom : 0px;padding-left : 0px;}<\/style><\/div><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[379],"tags":[378,397],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3452"}],"collection":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3452"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3452\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3531,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3452\/revisions\/3531"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3452"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3452"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3452"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}