{"id":3491,"date":"2022-03-29T12:41:04","date_gmt":"2022-03-29T12:41:04","guid":{"rendered":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/uncategorized-ht\/konprime-ki-pou-kontwole-kantite-timoun-n-ap-fe\/"},"modified":"2023-04-12T20:52:11","modified_gmt":"2023-04-12T20:52:11","slug":"konprime-ki-pou-kontwole-kantite-timoun-n-ap-fe","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/pwosedi-ekspozisyon-medikal\/konprime-ki-pou-kontwole-kantite-timoun-n-ap-fe\/","title":{"rendered":"Konprime ki pou Kontwole Kantite Timoun n ap f\u00e8"},"content":{"rendered":"<p><div class=\"fusion-fullwidth fullwidth-box fusion-builder-row-1 fusion-flex-container claim-key-container nonhundred-percent-fullwidth non-hundred-percent-height-scrolling\" style=\"background-color: rgba(255,255,255,0);background-position: center center;background-repeat: no-repeat;border-width: 0 0 1px 0;border-color:#002b5f;border-style:solid;\" ><div class=\"fusion-builder-row fusion-row fusion-flex-align-items-flex-start\" style=\"max-width:1456px;margin-left: calc(-4% \/ 2 );margin-right: calc(-4% \/ 2 );\"><div class=\"fusion-layout-column fusion_builder_column fusion-builder-column-0 fusion_builder_column_4_5 4_5 fusion-flex-column claim-key-column\"><div class=\"fusion-column-wrapper fusion-flex-justify-content-flex-start fusion-content-layout-column\" style=\"background-position:left top;background-repeat:no-repeat;-webkit-background-size:cover;-moz-background-size:cover;-o-background-size:cover;background-size:cover;padding: 0px 0px 0px 0px;\"><div class=\"fusion-text fusion-text-1 claim-key-content\"><p><img class=\"alignleft wp-image-167\" src=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/true.svg\" alt=\"Wonn v\u00e8t ki gen pwen ent\u00e8wogasyon anndan l\" width=\"24\" height=\"24\" \/> Ki gen anpil chans oswa ki se bon jan verite<\/p>\n<p><img class=\"alignleft wp-image-166\" src=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/false.svg\" alt=\"Wonn wouj av\u00e8k X anndan l\" width=\"24\" height=\"24\" \/>Fo enf\u00f2masyon oswa move enf\u00f2masyon<\/p>\n<p><img class=\"alignleft wp-image-168\" src=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/unsure.svg\" alt=\"Wonn gri ki gen pwen ent\u00e8wogasyon anndan l\" width=\"24\" height=\"24\" \/>Nou poko s\u00e8ten<\/p>\n<\/div>\n<\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-builder-column-0{width:80% !important;margin-top : 0px;margin-bottom : 20px;}.fusion-builder-column-0 > .fusion-column-wrapper {padding-top : 0px !important;padding-right : 0px !important;margin-right : 2.4%;padding-bottom : 0px !important;padding-left : 0px !important;margin-left : 2.4%;}@media only screen and (max-width:1024px) {.fusion-body .fusion-builder-column-0{width:80% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-0 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 2.4%;margin-left : 2.4%;}}@media only screen and (max-width:640px) {.fusion-body .fusion-builder-column-0{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-0 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}<\/style><\/div><div class=\"fusion-layout-column fusion_builder_column fusion-builder-column-1 fusion_builder_column_1_5 1_5 fusion-flex-column claim-key-button-column\"><div class=\"fusion-column-wrapper fusion-flex-justify-content-flex-start fusion-content-layout-column\" style=\"background-position:left top;background-repeat:no-repeat;-webkit-background-size:cover;-moz-background-size:cover;-o-background-size:cover;background-size:cover;padding: 0px 0px 0px 0px;\"><div style=\"text-align:center;\"><style>.fusion-button.button-1{border-radius:50px 50px 50px 50px;}<\/style><a class=\"fusion-button button-flat fusion-button-default-size button-default button-1 fusion-button-default-span fusion-button-default-type claim-key-button\" target=\"_self\" href=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/search-the-factfinder\/\"><span class=\"fusion-button-text\">Chanje oswa amelyore rech\u00e8ch ou an<\/span><\/a><\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-builder-column-1{width:20% !important;margin-top : 0px;margin-bottom : 20px;}.fusion-builder-column-1 > .fusion-column-wrapper {padding-top : 0px !important;padding-right : 0px !important;margin-right : 9.6%;padding-bottom : 0px !important;padding-left : 0px !important;margin-left : 9.6%;}@media only screen and (max-width:1024px) {.fusion-body .fusion-builder-column-1{width:20% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-1 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 9.6%;margin-left : 9.6%;}}@media only screen and (max-width:640px) {.fusion-body .fusion-builder-column-1{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-1 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}<\/style><\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-flex-container.fusion-builder-row-1{ padding-top : 0px;margin-top : 0px;padding-right : 0px;padding-bottom : 0px;margin-bottom : 0px;padding-left : 0px;}<\/style><\/div>\n<div class=\"fusion-fullwidth fullwidth-box fusion-builder-row-2 fusion-flex-container nonhundred-percent-fullwidth non-hundred-percent-height-scrolling\" style=\"background-color: rgba(255,255,255,0);background-position: center center;background-repeat: no-repeat;border-width: 0px 0px 0px 0px;border-color:#e2e2e2;border-style:solid;\" ><div class=\"fusion-builder-row fusion-row fusion-flex-align-items-flex-start\" style=\"max-width:1456px;margin-left: calc(-4% \/ 2 );margin-right: calc(-4% \/ 2 );\"><div class=\"fusion-layout-column fusion_builder_column fusion-builder-column-2 fusion_builder_column_1_1 1_1 fusion-flex-column\"><div class=\"fusion-column-wrapper fusion-flex-justify-content-flex-start fusion-content-layout-column\" style=\"background-position:left top;background-repeat:no-repeat;-webkit-background-size:cover;-moz-background-size:cover;-o-background-size:cover;background-size:cover;padding: 0px 0px 0px 0px;\"><div class=\"fusion-text fusion-text-2\"><h2 id=\"enter-claim-here\">Konprime ki pou kontwole kantite timoun n ap f\u00e8 (kontraseptiv moun pran nan bouch) lak\u00f2z kans\u00e8<\/h2>\n<\/div><div class=\"fusion-text fusion-text-3 factfinder-entry-text\"><h3 id=\"sa-ou-ka-tande\">Sa ou ka tande<\/h3>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Moun ki pran konprime ki pou kontwole kantite timoun l ap f\u00e8 ogmante risk pou gen kans\u00e8 <\/span><\/p>\n<h3 id=\"what-science-tells-us\">Kisa lasyans di nou<\/h3>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Yo itilize konprime ki pou kontwole kantite timoun n ap f\u00e8 pou anpeche moun ansent epi li gen de (2) \u00f2m\u00f2n: estwoj\u00e8n ak pwojestew\u00f2n ki ede kontwole sik manstriy\u00e8l la (<\/span><a href=\"https:\/\/my.clevelandclinic.org\/health\/drugs\/3977-birth-control-the-pill\"><span style=\"font-weight: 400;\">Cleveland Clinic<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">). Konprime ki pou kontwole kantite timoun n ap f\u00e8 a anpeche yon moun ansent pandan li kanpe ovilasyon an epi li anpeche esp\u00e8m la rantre nan k\u00f2l matris la. Yo plis preskri moun kontraseptif moun pran nan bouch (yo souvan rele l \u201ckonprime a\u201d pou f\u00e8 pi senp, oswa \u201ckontrasepsyon\u201d) nan Etazini.<\/span><\/p>\n<h4 id=\"pr\u00e8v-epidemyolojik\">Pr\u00e8v Epidemyolojik<\/h4>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Pr\u00e8v ki kons\u00e8ne lyen ki genyen ant konprime ki pou kontwole kantite timoun n ap f\u00e8 ak kans\u00e8 diferan, dapr\u00e8 ki kalite kans\u00e8 a: kontraseptif moun pran bouch ogmante tou piti risk pou gen kans\u00e8 nan tete ak nan k\u00f2l matris, men li diminye risk kans\u00e8 nan andom\u00e8t, ov\u00e8, ak kans\u00e8 kolorektal.<\/span><\/p>\n<ul>\n<li style=\"font-weight: 400;\" aria-level=\"1\"><span style=\"font-weight: 400;\">Tete: Fi ki itilize kontraseptif moun pran nan bouch deja gen yon ti ogmantasyon 7% konpare ak fi ki pa janm pran kontraseptif moun pran nan bouch. Fi ki ap itilize kontraseptif moun pran nan bouch akty\u00e8lman gen yon ogmantasyon risk ki se 24%. Risk pou kans\u00e8 nan tete a ogmante tou av\u00e8k tan moun lan f\u00e8 ap pran konprime a (<\/span><a href=\"https:\/\/www.cancer.gov\/about-cancer\/causes-prevention\/risk\/hormones\/oral-contraceptives-fact-sheet\"><span style=\"font-weight: 400;\">NCI<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">).<\/span><\/li>\n<li style=\"font-weight: 400;\" aria-level=\"1\"><span style=\"font-weight: 400;\">K\u00f2l matris: Fi ki itilize kontraseptif moun pran nan bouch pandan 5 lane oswa plis gen pi gwo risk pou gen kans\u00e8 nan k\u00f2l matris pa rap\u00f2 ak fi ki pa janm itilize konprime ki pou kontwole kantite timoun l ap f\u00e8. Plis yon fi itilize kontraseptif moun pran nan bouch, plis li gen risk pou gen kans\u00e8 k\u00f2l matris (<\/span><a href=\"https:\/\/www.cancer.gov\/about-cancer\/causes-prevention\/risk\/hormones\/oral-contraceptives-fact-sheet\"><span style=\"font-weight: 400;\">NCI<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">).<\/span><\/li>\n<li style=\"font-weight: 400;\" aria-level=\"1\"><span style=\"font-weight: 400;\">Andometriyal (Iterin): Fi ki pa janm itilize kontraseptif moun pran nan bouch gen yon risk ki diminye a 30% pou yo gen kans\u00e8 nan andom\u00e8t(<\/span><a href=\"https:\/\/www.cancer.gov\/about-cancer\/causes-prevention\/risk\/hormones\/oral-contraceptives-fact-sheet\"><span style=\"font-weight: 400;\">NCI<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">). Ef\u00e8 pwoteksyon sa a kontinye pandan plizy\u00e8 ane apre fi a sispann itilize konprime moun pran nan bouch.<\/span><\/li>\n<li style=\"font-weight: 400;\" aria-level=\"1\"><span style=\"font-weight: 400;\">Ov\u00e8: L\u00e8 yon moun pran kontraseptif yo pran nan bouch li diminye soti 30 jiska 50% risk pou gen kans\u00e8 nan ov\u00e8 pa rap\u00f2 ak yon fi ki pa janm itilize kontraseptif moun pran nan bouch (<\/span><a href=\"https:\/\/www.cancer.gov\/about-cancer\/causes-prevention\/risk\/hormones\/oral-contraceptives-fact-sheet\"><span style=\"font-weight: 400;\">NCI<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">). Pwoteksyon sa a ogmante av\u00e8k kantite tan moun lan f\u00e8 ap pran kontraseptif yo pran nan bouch la.<\/span><\/li>\n<li style=\"font-weight: 400;\" aria-level=\"1\"><span style=\"font-weight: 400;\">Kolokteral: Kontraseptif moun pran nan bouch lan diminye risk pou gen kans\u00e8 kolorektal soti 15% jiska 20% (<\/span><a href=\"https:\/\/www.cancer.gov\/about-cancer\/causes-prevention\/risk\/hormones\/oral-contraceptives-fact-sheet\"><span style=\"font-weight: 400;\">NCI<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">).<\/span><\/li>\n<\/ul>\n<h4 id=\"pr\u00e8v-ki-soti-nan-laboratwa-os\">Pr\u00e8v ki soti nan Laboratwa oswa Pr\u00e8v ki pou Sip\u00f2te<\/h4>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Nan etid ki f\u00e8t nan laboratwa ak sou b\u00e8t pou gade ekspozisyon ak \u00f2m\u00f2n montre ef\u00e8 sou selil ak tisi yo ki jeneralman koresponn av\u00e8k pr\u00e8v epidemyolojik lan. <\/span><\/p>\n<h4 id=\"klasifikasyon-pwodui-ki-kapab-\"><strong><i>Klasifikasyon Pwodui ki kapab bay moun kans\u00e8 dapre IARC:<\/i><\/strong><span style=\"font-weight: 400;\"> Gwoup 1 (Pwodui ki kapab bay moun kans\u00e8)<\/span><\/h4>\n<h3 id=\"how-to-reduce-your-risk\">Fason pou diminye risk<\/h3>\n<p>Anvan ou pran yon desizyon, pale av\u00e8k dokt\u00e8 w sou tout chwa kontraseptif yo ak risk ki kapab genyen. Laj ou, pwa w, ak istwa repwodiktif ou ak istwa fanmi w ka f\u00e8 ou gen risk pou gen k\u00e8k kans\u00e8 jinekolojik. Konprime ki pou kontwole kantite timoun n ap f\u00e8 ka ogmante risk fi yo genyen pou gen l\u00f2t pwobl\u00e8m sante, tankou boul san, maladi k\u00e8, ak estw\u00f2k(<a href=\"https:\/\/www.mdanderson.org\/publications\/focused-on-health\/birth-control-pill-and-cancer-risk.h28Z1590624.html\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">MD Anderson<\/a>).<\/p>\n<p>Gen pi gwo fakt\u00e8 risk pou kans\u00e8 pase kontraseptif moun pran nan bouch. Pa egzanp, pif\u00f2 ka kans\u00e8 k\u00f2l matris rive ak\u00f2z papiyomaviris imen an (human papillomavirus, HPV) pase l\u00e8 moun pran konprime a, epi pif\u00f2 ka kans\u00e8 nan tete rive akoz yon rejim alimant\u00e8 ki p\u00f2v ak l\u00e8 moun lan pa f\u00e8 anpil egz\u00e8sis fizik pase konprime moun pran nan bouch (<a href=\"https:\/\/www.mdanderson.org\/publications\/focused-on-health\/birth-control-pill-and-cancer-risk.h28Z1590624.html\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">MD Anderson<\/a>).<\/p>\n<p>Pou fini, gen anpil l\u00f2t opsyon kontraseptif ki p ap afekte risk pou gen kans\u00e8. Pa egzpanp, apar\u00e8y yo mete andan matris la epi ki pa gen \u00f2m\u00f2n (non-hormonal intrauterine devices, IUD) se yon ti apar\u00e8y ki an metal oswa plastik jinekol\u00f2g la mete anndan matris la pou anpeche w ansent (<a href=\"https:\/\/www.mskcc.org\/news\/birth-control-and-cancer-risk\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">MSK<\/a>).<\/p>\n<h3 id=\"bottom-line\">Sa nou dwe kenbe<\/h3>\n<p>Kontraseptif moun pran bouch ogmante tou piti risk pou gen kans\u00e8 nan tete ak nan k\u00f2l matris, men li diminye risk kans\u00e8 nan andom\u00e8t, kans\u00e8 nan ov\u00e8, ak kans\u00e8 kolorektal. Pale av\u00e8k dokt\u00e8 w pou nou kapab jwenn kontraseptif ki pi bon pou ou a.<\/p>\n<h3 id=\"sources-and-links-for-more-inf\">Pou w kapab jwenn plis enf\u00f2masyon, ale sou sous fyab sa yo<\/h3>\n<p><a href=\"https:\/\/www.cancer.gov\/about-cancer\/causes-prevention\/risk\/hormones\/oral-contraceptives-fact-sheet\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">National Cancer Institute (NCI): Oral contraceptives (Enstiti Nasyonal pou Kans\u00e8 (NCI):kontraseptif moun pran nan bouch)<\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/www.mdanderson.org\/publications\/focused-on-health\/birth-control-pill-and-cancer-risk.h28Z1590624.html\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">MD Anderson: Cancer and the pill (Dokt\u00e8 Anderson: Kans\u00e8 ak konprime a)<\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/www.mskcc.org\/news\/birth-control-and-cancer-risk\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Memorial Sloan Kettering (MSK): Birth control and cancer risk (Memoryal Sloan Kettering (MSK): Konprime pou kontwole kantite timoun n ap f\u00e8 ak risk pou kans\u00e8)<\/a><\/p>\n<h3 id=\"date\">Nou te pibliye l nan dat:<\/h3>\n<p>29 jen 2021<br \/>\nNou te verifye epi\/oswa f\u00e8 mizajou ladan l: 22 out 2022<\/p>\n<\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-builder-column-2{width:100% !important;margin-top : 0px;margin-bottom : 20px;}.fusion-builder-column-2 > .fusion-column-wrapper {padding-top : 0px !important;padding-right : 0px !important;margin-right : 1.92%;padding-bottom : 0px !important;padding-left : 0px !important;margin-left : 1.92%;}@media only screen and (max-width:1024px) {.fusion-body .fusion-builder-column-2{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-2 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}@media only screen and (max-width:640px) {.fusion-body .fusion-builder-column-2{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-2 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}<\/style><\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-flex-container.fusion-builder-row-2{ padding-top : 0px;margin-top : 0px;padding-right : 0px;padding-bottom : 0px;margin-bottom : 0px;padding-left : 0px;}<\/style><\/div><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[414],"tags":[361,358,381,380,359,389],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3491"}],"collection":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3491"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3491\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4307,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3491\/revisions\/4307"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3491"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3491"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3491"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}