{"id":3600,"date":"2022-03-29T16:20:17","date_gmt":"2022-03-29T16:20:17","guid":{"rendered":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/uncategorized-ht\/boutey-dlo-ki-an-plastik\/"},"modified":"2023-04-12T20:51:18","modified_gmt":"2023-04-12T20:51:18","slug":"boutey-dlo-ki-an-plastik","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/pwodui-pou-konsomasyon\/boutey-dlo-ki-an-plastik\/","title":{"rendered":"Bout\u00e8y dlo ki an plastik"},"content":{"rendered":"<p><div class=\"fusion-fullwidth fullwidth-box fusion-builder-row-1 fusion-flex-container claim-key-container nonhundred-percent-fullwidth non-hundred-percent-height-scrolling\" style=\"background-color: rgba(255,255,255,0);background-position: center center;background-repeat: no-repeat;border-width: 0 0 1px 0;border-color:#002b5f;border-style:solid;\" ><div class=\"fusion-builder-row fusion-row fusion-flex-align-items-flex-start\" style=\"max-width:1456px;margin-left: calc(-4% \/ 2 );margin-right: calc(-4% \/ 2 );\"><div class=\"fusion-layout-column fusion_builder_column fusion-builder-column-0 fusion_builder_column_4_5 4_5 fusion-flex-column claim-key-column\"><div class=\"fusion-column-wrapper fusion-flex-justify-content-flex-start fusion-content-layout-column\" style=\"background-position:left top;background-repeat:no-repeat;-webkit-background-size:cover;-moz-background-size:cover;-o-background-size:cover;background-size:cover;padding: 0px 0px 0px 0px;\"><div class=\"fusion-text fusion-text-1 claim-key-content\"><p><img class=\"alignleft wp-image-167\" src=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/true.svg\" alt=\"Wonn v\u00e8t ki gen pwen ent\u00e8wogasyon anndan l\" width=\"24\" height=\"24\" \/> Ki gen anpil chans oswa ki se bon jan verite<\/p>\n<p><img class=\"alignleft wp-image-166\" src=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/false.svg\" alt=\"Wonn wouj av\u00e8k X anndan l\" width=\"24\" height=\"24\" \/>Fo enf\u00f2masyon oswa move enf\u00f2masyon<\/p>\n<p><img class=\"alignleft wp-image-168\" src=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/unsure.svg\" alt=\"Wonn gri ki gen pwen ent\u00e8wogasyon anndan l\" width=\"24\" height=\"24\" \/>Nou poko s\u00e8ten<\/p>\n<\/div>\n<\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-builder-column-0{width:80% !important;margin-top : 0px;margin-bottom : 20px;}.fusion-builder-column-0 > .fusion-column-wrapper {padding-top : 0px !important;padding-right : 0px !important;margin-right : 2.4%;padding-bottom : 0px !important;padding-left : 0px !important;margin-left : 2.4%;}@media only screen and (max-width:1024px) {.fusion-body .fusion-builder-column-0{width:80% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-0 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 2.4%;margin-left : 2.4%;}}@media only screen and (max-width:640px) {.fusion-body .fusion-builder-column-0{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-0 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}<\/style><\/div><div class=\"fusion-layout-column fusion_builder_column fusion-builder-column-1 fusion_builder_column_1_5 1_5 fusion-flex-column claim-key-button-column\"><div class=\"fusion-column-wrapper fusion-flex-justify-content-flex-start fusion-content-layout-column\" style=\"background-position:left top;background-repeat:no-repeat;-webkit-background-size:cover;-moz-background-size:cover;-o-background-size:cover;background-size:cover;padding: 0px 0px 0px 0px;\"><div style=\"text-align:center;\"><style>.fusion-button.button-1{border-radius:50px 50px 50px 50px;}<\/style><a class=\"fusion-button button-flat fusion-button-default-size button-default button-1 fusion-button-default-span fusion-button-default-type claim-key-button\" target=\"_self\" href=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/search-the-factfinder\/\"><span class=\"fusion-button-text\">Chanje oswa amelyore rech\u00e8ch ou an<\/span><\/a><\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-builder-column-1{width:20% !important;margin-top : 0px;margin-bottom : 20px;}.fusion-builder-column-1 > .fusion-column-wrapper {padding-top : 0px !important;padding-right : 0px !important;margin-right : 9.6%;padding-bottom : 0px !important;padding-left : 0px !important;margin-left : 9.6%;}@media only screen and (max-width:1024px) {.fusion-body .fusion-builder-column-1{width:20% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-1 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 9.6%;margin-left : 9.6%;}}@media only screen and (max-width:640px) {.fusion-body .fusion-builder-column-1{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-1 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}<\/style><\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-flex-container.fusion-builder-row-1{ padding-top : 0px;margin-top : 0px;padding-right : 0px;padding-bottom : 0px;margin-bottom : 0px;padding-left : 0px;}<\/style><\/div>\n<div class=\"fusion-fullwidth fullwidth-box fusion-builder-row-2 fusion-flex-container nonhundred-percent-fullwidth non-hundred-percent-height-scrolling\" style=\"background-color: rgba(255,255,255,0);background-position: center center;background-repeat: no-repeat;border-width: 0px 0px 0px 0px;border-color:#e2e2e2;border-style:solid;\" ><div class=\"fusion-builder-row fusion-row fusion-flex-align-items-flex-start\" style=\"max-width:1456px;margin-left: calc(-4% \/ 2 );margin-right: calc(-4% \/ 2 );\"><div class=\"fusion-layout-column fusion_builder_column fusion-builder-column-2 fusion_builder_column_1_1 1_1 fusion-flex-column\"><div class=\"fusion-column-wrapper fusion-flex-justify-content-flex-start fusion-content-layout-column\" style=\"background-position:left top;background-repeat:no-repeat;-webkit-background-size:cover;-moz-background-size:cover;-o-background-size:cover;background-size:cover;padding: 0px 0px 0px 0px;\"><div class=\"fusion-text fusion-text-2\"><h2 id=\"enter-claim-here\">Bout\u00e8y dlo ki an plastik kapab lak\u00f2z kans\u00e8<\/h2>\n<\/div><div class=\"fusion-text fusion-text-3 factfinder-entry-text\"><h3 id=\"sa-ou-ka-tande\">Sa ou ka tande<\/h3>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Gen av\u00e8tisman ki afiche sou bout\u00e8y dlo ki an plastik yo kons\u00e8nan risk pou gen kans\u00e8.<\/span><\/p>\n<h3 id=\"what-science-tells-us\">Kisa lasyans di nou<\/h3>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Nou te gen enkyetid sou risk pou kans\u00e8 ki te ka soti nan ekspozisyon ak adipat dyetileksil (DEHA), dyetileksil ftalat (DEHP), oswa bisfen\u00f2l A (BPA) nou ka jwenn nan bout\u00e8y dlo an plastik yo.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Sosye Ameriken pou Kans\u00e8 te f\u00e8 konnen mesaj popil\u00e8 ki t ap sikile pou av\u00e8ti moun pou yo pa itilize bout\u00e8y dlo ki nan plastik yo pa t baze sou rech\u00e8ch moun ki nan menm dom\u00e8n av\u00e8 l te f\u00e8 <\/span><a href=\"http:\/\/pressroom.cancer.org\/index.php?s=20296\"><span style=\"font-weight: 400;\">(ACS)<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">. Anplis, Ajans Pwoteksyon pou Anviw\u00f2nman an te deklarare \u201cnou pa kapab di alavans epi yon fason ki rezonab DEHA a lak\u00f2z kans\u00e8; iminotoksisite; mitasyon j\u00e8n; toksisite pou fwa, pou ren, pou repwodiksyon oswa pou devlopman an; oswa l\u00f2t ef\u00e8 kwonik ki grav oswa ki pa kapab chanje sou sante a\u201d<\/span><a href=\"https:\/\/academic.oup.com\/jnci\/article\/104\/9\/652\/874140?login=true\"><span style=\"font-weight: 400;\">JNCI<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">).<\/span><\/p>\n<h4 id=\"pr\u00e8v-epidemyolojik\">Pr\u00e8v Epidemyolojik<\/h4>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Dapr\u00e8 Sant pou Rech\u00e8ch sou Kans\u00e8 nan Way\u00f2m Ini, gen plizy\u00e8 etid ki te f\u00e8t ki f\u00e8 konnen pwodui chimik nou jwenn nan plastik la san danje pou bw\u00e8 paske nivo ekspozisyon an ba anpil <\/span><a href=\"https:\/\/www.cancerresearchuk.org\/about-cancer\/causes-of-cancer\/cancer-myths\/does-using-plastic-bottles-and-containers-cause-cancer#:~:text=Some%20people%20thought%20that%20chemicals,range%20considered%20safe%20to%20humans.\"><span style=\"font-weight: 400;\">(Sant pou Rech\u00e8ch sou Kans\u00e8 nan Way\u00f2m Ini)<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">. <\/span><\/p>\n<h4 id=\"pr\u00e8v-ki-soti-nan-laboratwa-os\">Pr\u00e8v ki soti nan Laboratwa oswa Pr\u00e8v ki pou Sip\u00f2te<\/h4>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Ch\u00e8ch\u00e8 yo te egzaminen 10 mak nou konnen ki f\u00e8 dlo nan bout\u00e8y epi ki estoke nan kondisyon ki diferan. Yo te konkli tanperati a ak ekspozisyon nan limy\u00e8 sol\u00e8y la jwe yon w\u00f2l nan degradasyon ftalat la pandan tan ap pase, av\u00e8k tanperati kote y ap glase a ki gen yon pi wo nivo DEHP. Sepandan, nivo DEHP nan echantiyon yo (ant 0.296 ak 1.778 miligram\/kilogram\/pa jou) te pi ba pase d\u00f2z maksim\u00f2m ki san danje ki se 20 miligram\/kilogram\/pa jou EPA fikse a (<\/span><a href=\"https:\/\/pubmed.ncbi.nlm.nih.gov\/21804311\/\"><span style=\"font-weight: 400;\">Al-Saleh ak l\u00f2t<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">). BPA se yon pwodui chimik endistriy\u00e8l yo itilize pou f\u00e8 plastik depi 1960. Yo souvan itilize plastik sa yo pou f\u00e8 bwat ki kons\u00e8ve manje ak bwason yo. Dapre etid ki f\u00e8t sou b\u00e8t, l\u00e8 nou ekspoze ak yon gwo d\u00f2z BPA (plis pase 100 fwa nivo FDA f\u00e8 konnen ki sekirit\u00e8 a) li gen plis chans pou lak\u00f2z ef\u00e8 negatif sou sante ren ak fwa a. Men Administrasyon pou Manje ak Medikaman nan Etazini (FDA) deklare BPA a san danje nan nivo ki f\u00e8b anpil ki ka soti nan itilizasyon bout\u00e8y dlo a (<\/span><a href=\"https:\/\/www.fda.gov\/food\/food-additives-petitions\/bisphenol-bpa-use-food-contact-application\"><span style=\"font-weight: 400;\">FDA<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">). Li baze sou egzamen ki f\u00e8t sou yon sant\u00e8n etid (anpil nan yo te menm teste chofaj plastik la pandan plizy\u00e8 \u00e8dtan), men FDA kontinye ap kontwole rech\u00e8ch sa a (<\/span><a href=\"https:\/\/academic.oup.com\/jnci\/article\/104\/9\/652\/874140?login=true\"><span style=\"font-weight: 400;\">JNCI<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">).<\/span><\/p>\n<h4 id=\"klasifikasyon-pwodui-ki-kapab-\"><strong><i>Klasifikasyon pwodui ki kapab bay moun kans\u00e8 dapr\u00e8 IARC:<\/i><\/strong><span style=\"font-weight: 400;\"> Gwoup 3 (Nou pa klase yo k\u00f2m pwodui ki kapab bay moun kans\u00e8: Et\u00e8 diglicidilik Bisfen\u00f2l A (Araldit)).<\/span><\/h4>\n<h3 id=\"how-to-reduce-your-risk\">Fason pou diminye risk<\/h3>\n<p>FDA ki se \u00f2ganizasyon ki ap kontwole sekirite alimant\u00e8 a f\u00e8 konnen BPA, DEHP, ak DEHA pa reprezante okenn risk pou sante moun nan kesyon manje paske nivo ekspozisyon ki genyen akty\u00e8lman ba anpil pa rap\u00f2 ak d\u00f2z ki aksetab pou chak jou (<a href=\"https:\/\/www.fda.gov\/food\/food-additives-petitions\/bisphenol-bpa-use-food-contact-application\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">FDA<\/a>). Sepandan, si ou gen enkyetid kons\u00e8nan ekspozisyon ak BPA, chwazi bout\u00e8y dlo ki an asye ki p ap okside oswa bout\u00e8y ki an v\u00e8. Anplis, gen k\u00e8k, men se pa tout plastik ki ekri k\u00f2d resiklab 3 oswa 7 ki ka f\u00e8t av\u00e8k BPA.<\/p>\n<h3 id=\"bottom-line\">Sa nou dwe kenbe<\/h3>\n<p>Pa gen ase pr\u00e8v ki montre bout\u00e8y dlo ki an plastik kapab lak\u00f2z kans\u00e8. Sepandan, se pa tout bout\u00e8y ki an plastik yo ki gen menm konpozisyon chimik, epi gen etid ki ap f\u00e8t sou ekspozisyon espesifik ak konpozan ki nan bout\u00e8y dlo a.<\/p>\n<h3 id=\"sources-and-links-for-more-inf\">Pou w kapab jwenn plis enf\u00f2masyon, ale sou sous fyab sa yo<\/h3>\n<p><a href=\"https:\/\/www.efsa.europa.eu\/sites\/default\/files\/corporate_publications\/files\/factsheetbpa150121.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">European Food Safety Authority Commission (EFSA): Safety of bisphenol A (Komisyon Otorite Ewopeyen sou Sekirite Aliman (EFSA): Sekirite bisfen\u00f2l A)<\/a><br \/><a href=\"https:\/\/www.efsa.europa.eu\/en\/topics\/topic\/bisphenol\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">EFSA: BPA<\/a><br \/><a href=\"https:\/\/www.cancerresearchuk.org\/about-cancer\/causes-of-cancer\/cancer-controversies\/does-using-plastic-bottles-and-containers-cause-cancer#references0\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Cancer Research UK: Plastic and cancer (Rech\u00e8ch sou Kans\u00e8 nan Way\u00f2m Ini: Plastik ak kans\u00e8)<\/a><br \/><a href=\"https:\/\/academic.oup.com\/jnci\/article\/104\/9\/652\/874140?login=true\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Fillon. Getting It Right: BPA and the Difficulty of Proving Environmental Cancer Risks (Fillon. F\u00e8 sa ki k\u00f2r\u00e8k: BPA ak Difikilte pou Pwouve yon Anviw\u00f2nman Lak\u00f2z Kans\u00e8)<\/a><br \/><a href=\"http:\/\/pressroom.cancer.org\/index.php?s=20296\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">American Cancer Society (ACS): Water bottle myths (Sosyete Ameriken pou Kans\u00e8 (ACS): Mitsou Bout\u00e8y Dlo)<\/a><br \/><a href=\"https:\/\/www.fda.gov\/food\/food-additives-petitions\/bisphenol-bpa-use-food-contact-application\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Food Drug Administration (FDA): BPA<\/a><a href=\"https:\/\/www.fda.gov\/food\/food-additives-petitions\/bisphenol-bpa-use-food-contact-application\"> and food contact (Administrasyon pou Manje ak Medikaman (FDA): BPA ak kontak alimant\u00e8<\/a><br \/><a href=\"https:\/\/pubmed.ncbi.nlm.nih.gov\/21804311\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Al-Saleh et al. Phthalate Residues in Plastic Bottled Waters (Al-Saleh ak l\u00f2t. Rezidi Ftalat ki nan Bout\u00e8y Dlo an Plastik yo)<\/a><\/p>\n<h3 id=\"date\">Nou te pibliye l:<\/h3>\n<p>1 jen 2021<br \/>Nou te verifye epi\/oswa f\u00e8 mizajou ladan l: 22 out 2022<\/p>\n<\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-builder-column-2{width:100% !important;margin-top : 0px;margin-bottom : 20px;}.fusion-builder-column-2 > .fusion-column-wrapper {padding-top : 0px !important;padding-right : 0px !important;margin-right : 1.92%;padding-bottom : 0px !important;padding-left : 0px !important;margin-left : 1.92%;}@media only screen and (max-width:1024px) {.fusion-body .fusion-builder-column-2{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-2 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}@media only screen and (max-width:640px) {.fusion-body .fusion-builder-column-2{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-2 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}<\/style><\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-flex-container.fusion-builder-row-2{ padding-top : 0px;margin-top : 0px;padding-right : 0px;padding-bottom : 0px;margin-bottom : 0px;padding-left : 0px;}<\/style><\/div><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[412],"tags":[436,370,435],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3600"}],"collection":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3600"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3600\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4305,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3600\/revisions\/4305"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3600"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3600"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3600"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}