{"id":3674,"date":"2022-08-25T20:21:29","date_gmt":"2022-08-25T20:21:29","guid":{"rendered":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/uncategorized-ht\/pwodui-chimik-pou-tiye-bet-nuizib-ki-sou-plant-ak-sou-bet-yo\/"},"modified":"2023-03-30T16:05:52","modified_gmt":"2023-03-30T16:05:52","slug":"pwodui-chimik-pou-tiye-bet-nuizib-ki-sou-plant-ak-sou-bet-yo","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/ekspozisyon-nan-anviwonman-pwofesyonel\/pwodui-chimik-pou-tiye-bet-nuizib-ki-sou-plant-ak-sou-bet-yo\/","title":{"rendered":"Pwodui chimik pou tiye b\u00e8t nuizib ki sou plant ak sou b\u00e8t yo"},"content":{"rendered":"<p><div class=\"fusion-fullwidth fullwidth-box fusion-builder-row-1 fusion-flex-container claim-key-container nonhundred-percent-fullwidth non-hundred-percent-height-scrolling\" style=\"background-color: rgba(255,255,255,0);background-position: center center;background-repeat: no-repeat;border-width: 0 0 1px 0;border-color:#002b5f;border-style:solid;\" ><div class=\"fusion-builder-row fusion-row fusion-flex-align-items-flex-start\" style=\"max-width:1456px;margin-left: calc(-4% \/ 2 );margin-right: calc(-4% \/ 2 );\"><div class=\"fusion-layout-column fusion_builder_column fusion-builder-column-0 fusion_builder_column_4_5 4_5 fusion-flex-column claim-key-column\"><div class=\"fusion-column-wrapper fusion-flex-justify-content-flex-start fusion-content-layout-column\" style=\"background-position:left top;background-repeat:no-repeat;-webkit-background-size:cover;-moz-background-size:cover;-o-background-size:cover;background-size:cover;padding: 0px 0px 0px 0px;\"><div class=\"fusion-text fusion-text-1 claim-key-content\"><p><img class=\"alignleft wp-image-167\" src=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/true.svg\" alt=\"Wonn v\u00e8t ki gen pwen ent\u00e8wogasyon anndan l\" width=\"24\" height=\"24\" \/> Ki gen anpil chans oswa ki se bon jan verite<\/p>\n<p><img class=\"alignleft wp-image-166\" src=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/false.svg\" alt=\"Wonn wouj av\u00e8k X anndan l\" width=\"24\" height=\"24\" \/>Fo enf\u00f2masyon oswa move enf\u00f2masyon<\/p>\n<p><img class=\"alignleft wp-image-168\" src=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/unsure.svg\" alt=\"Wonn gri ki gen pwen ent\u00e8wogasyon anndan l\" width=\"24\" height=\"24\" \/>Nou poko s\u00e8ten<\/p>\n<\/div>\n<\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-builder-column-0{width:80% !important;margin-top : 0px;margin-bottom : 20px;}.fusion-builder-column-0 > .fusion-column-wrapper {padding-top : 0px !important;padding-right : 0px !important;margin-right : 2.4%;padding-bottom : 0px !important;padding-left : 0px !important;margin-left : 2.4%;}@media only screen and (max-width:1024px) {.fusion-body .fusion-builder-column-0{width:80% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-0 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 2.4%;margin-left : 2.4%;}}@media only screen and (max-width:640px) {.fusion-body .fusion-builder-column-0{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-0 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}<\/style><\/div><div class=\"fusion-layout-column fusion_builder_column fusion-builder-column-1 fusion_builder_column_1_5 1_5 fusion-flex-column claim-key-button-column\"><div class=\"fusion-column-wrapper fusion-flex-justify-content-flex-start fusion-content-layout-column\" style=\"background-position:left top;background-repeat:no-repeat;-webkit-background-size:cover;-moz-background-size:cover;-o-background-size:cover;background-size:cover;padding: 0px 0px 0px 0px;\"><div style=\"text-align:center;\"><style>.fusion-button.button-1{border-radius:50px 50px 50px 50px;}<\/style><a class=\"fusion-button button-flat fusion-button-default-size button-default button-1 fusion-button-default-span fusion-button-default-type claim-key-button\" target=\"_self\" href=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/search-the-factfinder\/\"><span class=\"fusion-button-text\">Chanje oswa amelyore rech\u00e8ch ou an<\/span><\/a><\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-builder-column-1{width:20% !important;margin-top : 0px;margin-bottom : 20px;}.fusion-builder-column-1 > .fusion-column-wrapper {padding-top : 0px !important;padding-right : 0px !important;margin-right : 9.6%;padding-bottom : 0px !important;padding-left : 0px !important;margin-left : 9.6%;}@media only screen and (max-width:1024px) {.fusion-body .fusion-builder-column-1{width:20% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-1 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 9.6%;margin-left : 9.6%;}}@media only screen and (max-width:640px) {.fusion-body .fusion-builder-column-1{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-1 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}<\/style><\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-flex-container.fusion-builder-row-1{ padding-top : 0px;margin-top : 0px;padding-right : 0px;padding-bottom : 0px;margin-bottom : 0px;padding-left : 0px;}<\/style><\/div>\n<div class=\"fusion-fullwidth fullwidth-box fusion-builder-row-2 fusion-flex-container nonhundred-percent-fullwidth non-hundred-percent-height-scrolling\" style=\"background-color: rgba(255,255,255,0);background-position: center center;background-repeat: no-repeat;border-width: 0px 0px 0px 0px;border-color:#e2e2e2;border-style:solid;\" ><div class=\"fusion-builder-row fusion-row fusion-flex-align-items-flex-start\" style=\"max-width:1456px;margin-left: calc(-4% \/ 2 );margin-right: calc(-4% \/ 2 );\"><div class=\"fusion-layout-column fusion_builder_column fusion-builder-column-2 fusion_builder_column_1_1 1_1 fusion-flex-column\"><div class=\"fusion-column-wrapper fusion-flex-justify-content-flex-start fusion-content-layout-column\" style=\"background-position:left top;background-repeat:no-repeat;-webkit-background-size:cover;-moz-background-size:cover;-o-background-size:cover;background-size:cover;padding: 0px 0px 0px 0px;\"><div class=\"fusion-text fusion-text-2\"><h2 id=\"enter-claim-here\">Pwodui chimik pou tiye b\u00e8t nuizib ki sou plant ak sou b\u00e8t yo lak\u00f2z moun gen kans\u00e8<\/h2>\n<\/div><div class=\"fusion-text fusion-text-3 factfinder-entry-text\"><h3 id=\"what-you-may-have-heard\">Sa ou ka tande<\/h3>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">L\u00e8 yon moun ekspoze ak pwodui chimik pou tiye b\u00e8t nuizib ki sou plant ak sou b\u00e8t yo li kapab ogmante risk pou devlope kans\u00e8. <\/span><\/p>\n<h3 id=\"what-science-tells-us\">Kisa lasyans di nou<\/h3>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Jeneralman yo itilize pwodui chimik pou tiye b\u00e8t nuizib ki sou plant ak sou b\u00e8t yo nan pwodiksyon manje epi pou trete kote b\u00e8t nuizib yo anvayi. Moustik, tik, rat, ak sourit kapab pote maladi, epi nou kapab itilize pwodui chimik pou tiye b\u00e8t nuizib ki sou plant ak sou b\u00e8t yo pou limite ekspozisyon moun genyen ak b\u00e8t nuizib sa yo (<\/span><a href=\"https:\/\/www.epa.gov\/safepestcontrol\/why-we-use-pesticides#:~:text=Pesticides%20are%20used%20to%20control,be%20effective%20against%20specific%20pests.\"><span style=\"font-weight: 400;\">EPA<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">). <\/span> <\/p>\n<h4 id=\"epidemiological-evidence\"><strong>Pr\u00e8v Epidemyolojik<\/strong><\/h4>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Li difisil anpil pou mezire ekspozisyon ak pwodui chimik pou tiye b\u00e8t nuizib ki sou plant ak sou b\u00e8t yo, se pout\u00e8t sa nou pa kapab f\u00e8 es\u00e8 pou kontw\u00f2l yon fason aleyatwa. Pif\u00f2 ekspozisyon ki kapab enp\u00f2tan pou risk kans\u00e8 ka f\u00e8t depi byen lontan, epi li pr\u00e8ske enposib pou yon moun deklare av\u00e8k presizyon ekspozisyon li ka genyen sa te gen plizy\u00e8 ane. Etid pwofesyon\u00e8l yo te pi itil pou konprann ef\u00e8 pwodui chimik pou tiye b\u00e8t nuizib ki sou plant ak sou b\u00e8t yo (pa egzanp, pami travay\u00e8 ki nan agrikilti yo), epi anpil nan yo te f\u00e8 konnen l\u00e8 moun ekspoze anpil ak pwodui chimik pou tiye b\u00e8t nuizib ki sou plant ak sou b\u00e8t yo li kapab ogmante risk pou gen plizy\u00e8 kalite kans\u00e8 tankou: kans\u00e8 s\u00e8vo, kans\u00e8 tete, kans\u00e8 nan ren, kans\u00e8 nan poumon, kans\u00e8 nan ov\u00e8, kans\u00e8 pankreya, ak kans\u00e8 pwostat (<\/span><a href=\"https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/pmc\/articles\/PMC2231435\/pdf\/0531704.pdf\"><span style=\"font-weight: 400;\">Bassil et al.<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">). <\/span><\/p>\n<h4 id=\"laboratory-evidence\/-supportiv\"><strong>Pr\u00e8v ki soti nan Laboratwa oswa Pr\u00e8v ki pou Sip\u00f2te<\/strong><\/h4>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Nou te w\u00e8 nan etid toksikoloji yo gen anpil pwodui chimik pou tiye b\u00e8t nuizib ki sou plant ak sou b\u00e8t yo ki lak\u00f2z kans\u00e8. Nan DDT ki f\u00e8t nan etid nan laboratwa nou te w\u00e8 li lak\u00f2z tim\u00e8 nan fwa rat ak sourit yo. <\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Lend\u00e0n (Lindane) la kapab bay moun kans\u00e8 men nou bezwen gen done anplis pou evalye l. Yo te w\u00e8 li kapab bay moun tim\u00e8 nan poumon (<\/span><a href=\"https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/pmc\/articles\/PMC8238729\/\"><span style=\"font-weight: 400;\">Burns ak l\u00f2t.<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">)<\/span><\/p>\n<h3><b>Glifosat<\/b><\/h3>\n<h4><strong>Pr\u00e8v Epidemyolojik<\/strong><\/h4>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Pif\u00f2 etid epidemyolojik ak r\u00e8s done epidemyolojik yo te montre glifosat la, yon pwodui chimik yo itilize souvan pou tiye move z\u00e8b yo, pa lak\u00f2z kans\u00e8 lakay moun(<\/span><a href=\"https:\/\/www.epa.gov\/ingredients-used-pesticide-products\/glyphosate#:~:text=No%20evidence%20that%20glyphosate%20causes,Research%20for%20Cancer%20(IARC).\"><span style=\"font-weight: 400;\">EPA<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">). Sepandan, gen anpil moun ki toujou pa dak\u00f2 ak rezilta sa yo ak sou konklizyon yo jwenn sou w\u00f2l glifosat la genyen nan nivo ekspozisyon moun konn abitye genyen epi gen k\u00e8k moun ki konsidere yo pa rezoud.<\/span><\/p>\n<h4><strong>Pr\u00e8v ki soti nan Laboratwa oswa Pr\u00e8v ki pou Sip\u00f2te<\/strong><\/h4>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Jeneralman pr\u00e8v ki soti nan laboratwa yo koresponn av\u00e8k pr\u00e8v epidemyolojik ki di ekspozisyon ak pwodui chimik pou touye b\u00e8t nuizib ki sou b\u00e8t ak sou plant yo ki f\u00e8t ak baz glifosat jeneralman san danje pou b\u00e8t yo (<\/span><a href=\"https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/pmc\/articles\/PMC7386766\/#:~:text=Although%20glyphosate%20has%20been%20considered,estrogen%20and%20testosterone%2C%20damage%20to\"><span style=\"font-weight: 400;\">Jarrell ak l\u00f2t.<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">). <\/span> <\/p>\n<h4><strong>             Klasifikasyon Pwodui ki Lak\u00f2z Kans\u00e8 dapre IARC:<\/strong><span style=\"font-weight: 400;\"> 2A (Ki gen posibilite pou lak\u00f2z kans\u00e8 lakay moun: Glifosat)<\/span><\/h4>\n<h3 id=\"how-to-reduce-your-risk\">Fason pou diminye risk<\/h3>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Ou kapab limite itilizasyon pwodui chimik pou touye b\u00e8t nuizib ki sou b\u00e8t ak sou plant yo pandan ou ap chwazi met\u00f2d ki pa gen pwodui chimik pou kontwole b\u00e8t nuizib ki gen nan jaden an. Ou kapab itilize py\u00e8j mekanik pou pran b\u00e8t nuizib ou pa vle yo, epi l\u00e8 ou p\u00e8m\u00e8t b\u00e8t nuizib ki nan avantaj ou yo rantre nan jaden an li kapab ede nan diminye kantite pis ki genyen yo. Koksin\u00e8l yo kapab diminye nan kantite pis ki genyen yo. <\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Si ou ap itilize pwodui chimik pou tiye b\u00e8t nuizib ki sou plant ak sou b\u00e8t yo asire w ou suiv enstriksyon ki sou bout\u00e8y la epi mete rad ki ap ba w pwoteksyon l\u00e8 ou ap flite. Mete gan, mete lin\u00e8t ki pou pwoteje je w, epi asire w ou nan yon z\u00f2n kote l\u00e8 a rantre byen. Kenbe timoun, b\u00e8t domestik yo ak jw\u00e8t yo yon kote ki lwen z\u00f2n ou ap trete a(<\/span><a href=\"https:\/\/www.health.ny.gov\/environmental\/pests\/reduce.htm#:~:text=Do%20not%20let%20pesticides%20contaminate,of%20the%20space%20being%20treated.\"><span style=\"font-weight: 400;\">NY Health<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">).<\/span><\/p>\n<h3 id=\"bottom-line\">Sa nou dwe kenbe<\/h3>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Gen k\u00e8k pwodui chimik pou tiye b\u00e8t nuizib ki sou plant ak sou b\u00e8t yo IARC ak EPA f\u00e8 konnen ki danjere epi yo kapab lak\u00f2z kans\u00e8. Menm si gen k\u00e8k pwodui chimik pou tiye b\u00e8t nuizib ki sou plant ak sou b\u00e8t yo tankou glifosat EPA konsidere san danje, gen plis rech\u00e8ch ki bezwen f\u00e8t pou nou kapab w\u00e8 ki pwodui chimik pou tiye b\u00e8t nuizib ki sou plant ak sou b\u00e8t yo ki ka danjere. <\/span><\/p>\n<h3 id=\"sources-and-links-for-more-inf\">Pou w kapab jwenn plis enf\u00f2masyon, ale sou sous fyab sa yo<\/h3>\n<p><a href=\"https:\/\/www.health.ny.gov\/environmental\/pests\/reduce.htm#:~:text=Do%20not%20let%20pesticides%20contaminate,of%20the%20space%20being%20treated.\"><span style=\"font-weight: 400;\">Reducing Pesticide Exposure (Diminye Ekspozisyon ak Pwodui chimik ki pou touye b\u00e8t nuizib ki sou plant ak sou b\u00e8t yo)<\/span><\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/pmc\/articles\/PMC8238729\/\"><span style=\"font-weight: 400;\">Kans\u00e8 ak ekspozisyon nan espas travay<\/span><\/a><\/p>\n<h3 id=\"date\">Nou te pibliye l:<\/h3>\n<p>22 out 2022<br \/>\nNou te verifye epi\/oswa f\u00e8 mizajou ladan l: 22 out 2022<\/p>\n<\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-builder-column-2{width:100% !important;margin-top : 0px;margin-bottom : 20px;}.fusion-builder-column-2 > .fusion-column-wrapper {padding-top : 0px !important;padding-right : 0px !important;margin-right : 1.92%;padding-bottom : 0px !important;padding-left : 0px !important;margin-left : 1.92%;}@media only screen and (max-width:1024px) {.fusion-body .fusion-builder-column-2{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-2 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}@media only screen and (max-width:640px) {.fusion-body .fusion-builder-column-2{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-2 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}<\/style><\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-flex-container.fusion-builder-row-2{ padding-top : 0px;margin-top : 0px;padding-right : 0px;padding-bottom : 0px;margin-bottom : 0px;padding-left : 0px;}<\/style><\/div><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":5,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[408],"tags":[361,380,388,387,398,360,359],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3674"}],"collection":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3674"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3674\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3684,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3674\/revisions\/3684"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3674"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3674"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3674"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}