{"id":3700,"date":"2022-03-29T17:01:41","date_gmt":"2022-03-29T17:01:41","guid":{"rendered":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/uncategorized-ht\/bann-ki-fet-ak-elastik\/"},"modified":"2023-03-30T16:05:53","modified_gmt":"2023-03-30T16:05:53","slug":"bann-ki-fet-ak-elastik","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/pwodui-pou-konsomasyon\/bann-ki-fet-ak-elastik\/","title":{"rendered":"Bann ki f\u00e8t ak elastik"},"content":{"rendered":"<p><div class=\"fusion-fullwidth fullwidth-box fusion-builder-row-1 fusion-flex-container claim-key-container nonhundred-percent-fullwidth non-hundred-percent-height-scrolling\" style=\"background-color: rgba(255,255,255,0);background-position: center center;background-repeat: no-repeat;border-width: 0 0 1px 0;border-color:#002b5f;border-style:solid;\" ><div class=\"fusion-builder-row fusion-row fusion-flex-align-items-flex-start\" style=\"max-width:1456px;margin-left: calc(-4% \/ 2 );margin-right: calc(-4% \/ 2 );\"><div class=\"fusion-layout-column fusion_builder_column fusion-builder-column-0 fusion_builder_column_4_5 4_5 fusion-flex-column claim-key-column\"><div class=\"fusion-column-wrapper fusion-flex-justify-content-flex-start fusion-content-layout-column\" style=\"background-position:left top;background-repeat:no-repeat;-webkit-background-size:cover;-moz-background-size:cover;-o-background-size:cover;background-size:cover;padding: 0px 0px 0px 0px;\"><div class=\"fusion-text fusion-text-1 claim-key-content\"><p><img class=\"alignleft wp-image-167\" src=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/true.svg\" alt=\"Wonn v\u00e8t ki gen pwen ent\u00e8wogasyon anndan l\" width=\"24\" height=\"24\" \/> Ki gen anpil chans oswa ki se bon jan verite<\/p>\n<p><img class=\"alignleft wp-image-166\" src=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/false.svg\" alt=\"Wonn wouj av\u00e8k X anndan l\" width=\"24\" height=\"24\" \/>Fo enf\u00f2masyon oswa move enf\u00f2masyon<\/p>\n<p><img class=\"alignleft wp-image-168\" src=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/unsure.svg\" alt=\"Wonn gri ki gen pwen ent\u00e8wogasyon anndan l\" width=\"24\" height=\"24\" \/>Nou poko s\u00e8ten<\/p>\n<\/div>\n<\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-builder-column-0{width:80% !important;margin-top : 0px;margin-bottom : 20px;}.fusion-builder-column-0 > .fusion-column-wrapper {padding-top : 0px !important;padding-right : 0px !important;margin-right : 2.4%;padding-bottom : 0px !important;padding-left : 0px !important;margin-left : 2.4%;}@media only screen and (max-width:1024px) {.fusion-body .fusion-builder-column-0{width:80% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-0 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 2.4%;margin-left : 2.4%;}}@media only screen and (max-width:640px) {.fusion-body .fusion-builder-column-0{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-0 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}<\/style><\/div><div class=\"fusion-layout-column fusion_builder_column fusion-builder-column-1 fusion_builder_column_1_5 1_5 fusion-flex-column claim-key-button-column\"><div class=\"fusion-column-wrapper fusion-flex-justify-content-flex-start fusion-content-layout-column\" style=\"background-position:left top;background-repeat:no-repeat;-webkit-background-size:cover;-moz-background-size:cover;-o-background-size:cover;background-size:cover;padding: 0px 0px 0px 0px;\"><div style=\"text-align:center;\"><style>.fusion-button.button-1{border-radius:50px 50px 50px 50px;}<\/style><a class=\"fusion-button button-flat fusion-button-default-size button-default button-1 fusion-button-default-span fusion-button-default-type claim-key-button\" target=\"_self\" href=\"https:\/\/cancerfactfinder.org\/search-the-factfinder\/\"><span class=\"fusion-button-text\">Chanje oswa amelyore rech\u00e8ch ou an<\/span><\/a><\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-builder-column-1{width:20% !important;margin-top : 0px;margin-bottom : 20px;}.fusion-builder-column-1 > .fusion-column-wrapper {padding-top : 0px !important;padding-right : 0px !important;margin-right : 9.6%;padding-bottom : 0px !important;padding-left : 0px !important;margin-left : 9.6%;}@media only screen and (max-width:1024px) {.fusion-body .fusion-builder-column-1{width:20% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-1 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 9.6%;margin-left : 9.6%;}}@media only screen and (max-width:640px) {.fusion-body .fusion-builder-column-1{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-1 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}<\/style><\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-flex-container.fusion-builder-row-1{ padding-top : 0px;margin-top : 0px;padding-right : 0px;padding-bottom : 0px;margin-bottom : 0px;padding-left : 0px;}<\/style><\/div>\n<div class=\"fusion-fullwidth fullwidth-box fusion-builder-row-2 fusion-flex-container nonhundred-percent-fullwidth non-hundred-percent-height-scrolling\" style=\"background-color: rgba(255,255,255,0);background-position: center center;background-repeat: no-repeat;border-width: 0px 0px 0px 0px;border-color:#e2e2e2;border-style:solid;\" ><div class=\"fusion-builder-row fusion-row fusion-flex-align-items-flex-start\" style=\"max-width:1456px;margin-left: calc(-4% \/ 2 );margin-right: calc(-4% \/ 2 );\"><div class=\"fusion-layout-column fusion_builder_column fusion-builder-column-2 fusion_builder_column_1_1 1_1 fusion-flex-column\"><div class=\"fusion-column-wrapper fusion-flex-justify-content-flex-start fusion-content-layout-column\" style=\"background-position:left top;background-repeat:no-repeat;-webkit-background-size:cover;-moz-background-size:cover;-o-background-size:cover;background-size:cover;padding: 0px 0px 0px 0px;\"><div class=\"fusion-text fusion-text-2\"><h2 id=\"enter-claim-here\">Bann ki f\u00e8t ak elastik yo gen yon gwo kantite pwodui chimik ki kapab lak\u00f2z moun gen kans\u00e8<\/h2>\n<\/div><div class=\"fusion-text fusion-text-3 factfinder-entry-text\"><h3>Sa ou ka tande<\/h3>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Yo te retire bann ki f\u00e8t ak elastik yo sou reyon yo akoz enkyetid ki genyen sou risk pou kans\u00e8. <\/span><\/p>\n<h3 id=\"what-science-tells-us\">Kisa lasyans di nou<\/h3>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Rainbow Loom se yon apar\u00e8y an plastik yo itilize pou trese ti bann an kawoutchou ki gen tout koul\u00e8 (loom bands) pou yo tounen bijou. Yo te retire bann ki f\u00e8t ak elastik yo sou reyon yo apr\u00e8 yo te w\u00e8 yo gen yon gwo kantite ftalat. Se yon enkyetid paske l\u00e8 yon moun konsome ftalat la sou yon pery\u00f2d ki long li kapab lak\u00f2z li gen kans\u00e8. Se timoun ki plis itilize bann ki f\u00e8t ak elastik yo, epi gen yon risk pou bann lan tonbe nan bouch timoun lan.<\/span><\/p>\n<h4>Pr\u00e8v Epidemyolojik<\/h4>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Gen etid ki te byen f\u00e8 ak ftalat la sou mod\u00e8l b\u00e8t yo, epi yo te w\u00e8 ekspozisyon ak ftalat la anvan nesans lan gen ef\u00e8 danjere sou apar\u00e8y repwodiksyon pitit ki mal yo (<\/span><a href=\"https:\/\/ajph.aphapublications.org\/doi\/full\/10.2105\/AJPH.2020.306014\"><span style=\"font-weight: 400;\">Engel ak l\u00f2t.<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">). Pandan 10 lane ki sot pase yo, etid yo te montre l\u00e8 moun ekspoze ak ftalat anvan nesans lan li afekte devlopman s\u00e8vo timoun lan epi li ogmante risk pou li gen twoub aprantisaj, twoub atansyon ak twoub konp\u00f2tman (<\/span><a href=\"https:\/\/ajph.aphapublications.org\/doi\/full\/10.2105\/AJPH.2020.306014\"><span style=\"font-weight: 400;\">Engel ak l\u00f2t.<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">). Toujou gen anpil kesyon kons\u00e8nan fason ftalat yo ka afekte sante moun, epi gen rech\u00e8ch anplis ki bezwen f\u00e8t pou evalye risk ftalat la gen sou sante a.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Gen plizy\u00e8 kalite ftalat, epi se s\u00e8lman youn (1) yo Ajans Ent\u00e8nasyonal pou Rech\u00e8ch sou Kans\u00e8  (IARC) klase k\u00f2m pwodui ki posib pou bay moun kans\u00e8, epi Pwogram Nasyonal pou Toksikoloji (National Toxicology Program, NTP): ftalat dyetileksil (diethylhexyl phthalate, DEHP) f\u00e8 konnen \u201cnou gen rezon pou nou panse depi anvan li lak\u00f2z kans\u00e8 lakay moun.\u201d DEHP te jwenn nan bann ki f\u00e8t ak elastik yon gwo konsantrasyon ki pi elve pase limit legal la. Sepandan, pa gen ase done ki kolekte lakay moun pou det\u00e8mine si gen yon risk kans\u00e8 ki asosye espesyalman av\u00e8k bann ki f\u00e8t ak elastik yo.<\/span><\/p>\n<h4>Pr\u00e8v ki soti nan Laboratwa oswa Pr\u00e8v ki pou Sip\u00f2te<\/h4>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Nan mod\u00e8l b\u00e8t yo, yo te w\u00e8 DEHP a lak\u00f2z kans\u00e8 fwa, tim\u00e8 ki tou piti nan testikil ak tim\u00e8 ki tou piti nan pankreyas<\/span><\/p>\n<h4><strong><i>Klasifikasyon pwodui ki kapab bay moun kans\u00e8 dapr\u00e8 IARC:<\/i><\/strong><span style=\"font-weight: 400;\"> Gwoup 2B (li posib pou li bay moun kans\u00e8: Di(2-etileksil)ftalat) ak Gwoup 3 (<\/span><span style=\"font-weight: 400;\">nou pa klase l tankou yon pwodui ki kapab bay moun kans\u00e8<\/span><span style=\"font-weight: 400;\">: ftalat bitil ak benzil)<\/span><\/h4>\n<h3 id=\"how-to-reduce-your-risk\">Fason pou diminye risk<\/h3>\n<p>Jan nou te di l anvan, yo te retire bann ki f\u00e8t ak elastik yo sou reyon yo akoz enkyetid ki genyen sou risk pou kans\u00e8. Ekspozisyon an pi elve l\u00e8 nou manje oswa bw\u00e8 pwodui ki gen ftalat (<a href=\"https:\/\/www.cdc.gov\/biomonitoring\/Phthalates_FactSheet.html\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">CDC<\/a>). Timoun ki ap rale yo epi ki ap manyen pwodui ki gen ftalat epi ki mete men yo nan bouch yo reprezante yon gwo enkyetid. Pou asire nou ekspozisyon ak ftalat la pa elve, pa manje oswa pa bw\u00e8 (oswa nan ka kote gen bann ki f\u00e8t ak elastik yo, pa kite timoun ou an mete bann sa yo nan bouch li) pwodui ou konnen ki gen yon gwo nivo ftalat. Pwodui sa yo gen ladan l k\u00e8k jw\u00e8t, kouv\u00e8ti ki f\u00e8t ak vinil, kouv\u00e8ti pou mi ki f\u00e8t ak vinil, det\u00e8jan, luil pou librifye, pake pou mete manje, pwodui famasetik, p\u00f2ch ak tib san, ak pwodui pou swen p\u00e8son\u00e8l, tankou v\u00e8ni pou zong, pwodui pou flite nan cheve, losyon pou mete apre nou raze, savon, chanpou, elatriye (<a href=\"https:\/\/www.fda.gov\/cosmetics\/cosmetic-ingredients\/phthalates#:~:text=Phthalates%20are%20a%20group%20of,soaps%2C%20shampoos%2C%20perfumes%20and%20other\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">FDA<\/a>).<\/p>\n<h3 id=\"bottom-line\">Sa nou dwe kenbe<\/h3>\n<p>Gen rech\u00e8ch anplis ki dwe f\u00e8t pou nou kapab evalye relasyon ki genyen ant ftalat la ak risk pou kans\u00e8. Sepandan, ekspozisyon ak ftalat la gen lyen ak l\u00f2t maladi, tankou pwobl\u00e8m nan sante repwodiktif ak pwobl\u00e8m nan devlopman s\u00e8vo timoun yo. Si timoun ou an ap itilize bann ki f\u00e8t ak elastik, asire w li pa mete bann lan nan bouch li, epi li lave men l apre li fin touche l.<\/p>\n<h3 id=\"sources-and-links-for-more-inf\">Pou w kapab jwenn plis enf\u00f2masyon, ale sou sous fyab sa yo<\/h3>\n<p><a href=\"https:\/\/www.bbc.com\/news\/uk-england-28980307\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">BBC: Loom bands and cancer (BBC: Bann ki f\u00e8t ak elastik ak kans\u00e8)<\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/www.cdc.gov\/biomonitoring\/Phthalates_FactSheet.html\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Centers for Disease Control and Prevention (CDC): Phthalate (Sant pou Kontw\u00f2l ak Prevansyon Maladi (CDC): ftalat)<\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/www.fda.gov\/cosmetics\/cosmetic-ingredients\/phthalates#:~:text=Phthalates%20are%20a%20group%20of,soaps%2C%20shampoos%2C%20perfumes%20and%20other\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Food Drug Administration (FDA): Phthalates (Administrasyon pou Manje ak Medikaman (FDA): Ftalat)<\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/www.cancer.ca\/en\/prevention-and-screening\/reduce-cancer-risk\/make-informed-decisions\/know-your-environment\/phthalates\/?region=on\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Canadian Cancer Society: BPA (Sosyete Kanadyen pou Kans\u00e8: BPA)<\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/ajph.aphapublications.org\/doi\/full\/10.2105\/AJPH.2020.306014\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Engel ak l\u00f2t. Neurotoxicity of Ortho-Phthalates (Newotoksisite \u00d2to-Ftalat yo)<\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/ntp.niehs.nih.gov\/pubhealth\/roc\/index-1.html.\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">National Toxicology Program (NTP): Report on Carcinogens (Pwogram Toksikoloji Nasyonal (NTP): Rap\u00f2 sou sibstans ki kapab bay moun kans\u00e8)<\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/www.cancer.org\/cancer\/cancer-causes\/general-info\/known-and-probable-human-carcinogens.html\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">American Cancer Society (ACS): Known and probable human carcinogens (Sosyete Ameriken pou Kans\u00e8 (ACS): Pwodui yo konnen ki kapab bay moun kans\u00e8)<\/a><\/p>\n<h3 id=\"date\">Nou te pibliye l:<\/h3>\n<p>29 jen 2021<br \/>\nNou te verifye epi\/oswa f\u00e8 mizajou ladan l: 22 out 2022<\/p>\n<\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-builder-column-2{width:100% !important;margin-top : 0px;margin-bottom : 20px;}.fusion-builder-column-2 > .fusion-column-wrapper {padding-top : 0px !important;padding-right : 0px !important;margin-right : 1.92%;padding-bottom : 0px !important;padding-left : 0px !important;margin-left : 1.92%;}@media only screen and (max-width:1024px) {.fusion-body .fusion-builder-column-2{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-2 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}@media only screen and (max-width:640px) {.fusion-body .fusion-builder-column-2{width:100% !important;order : 0;}.fusion-builder-column-2 > .fusion-column-wrapper {margin-right : 1.92%;margin-left : 1.92%;}}<\/style><\/div><\/div><style type=\"text\/css\">.fusion-body .fusion-flex-container.fusion-builder-row-2{ padding-top : 0px;margin-top : 0px;padding-right : 0px;padding-bottom : 0px;margin-bottom : 0px;padding-left : 0px;}<\/style><\/div><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[412],"tags":[436,378,435],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3700"}],"collection":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3700"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3700\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3711,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3700\/revisions\/3711"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3700"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3700"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/cancerfactfinder.org\/ht\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3700"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}